När du gick i grundskolan fick du antagligen testa att läsa runor – alltså skrivtecknen som gamla nordmän använde för att berätta historier. Om du tyckte det var svårt och dina tolkningskunskaper inte imponerade på fröken kan du åtminstone trösta dig själv med att även forskarna inom området kan ha fel.
I över hundra år har man försökt koppla inskriften från den östgötska Rökstenen – världens mest kända runsten från vikingatiden – till krigsbragder. Men nu har det visat sig att det handlar om någonting helt annat: kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död. Och, menar forskarna i förlängningen, om en klimatkris.
Rökstenen restes i Östergötland omkring år 800 efter vår tideräkning, och är känd för att vara en av de mest svårtolkade runstenarna – den skiljer sig således från ”vanlis”-runorna du fick dechiffrera i mellanstadiet. Forskare har lagt pannor i veck för att förstå vad som står på runan: delar av texten är skriven på kod, och hela texten består av gåtor.
Den nya tolkningen som publicerats bygger på ett samarbete mellan olika forskningsdiscipliner och universitet:
– Den nyckel som fick inskriften att öppna sig var tvärvetenskap. Utan samarbete mellan textforskning, arkeologi, religionshistoria och runologi hade det inte gått att lösa Rökstenens gåtor, säger Per Holmberg, professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet som lett studien.
Studien utgår från ny arkeologisk forskning om hur hårt Skandinavien drabbades av en klimatkatastrof på 500-talet efter två stora vulkanutbrott som förmörkade atmosfären så till den grad att vintern aldrig tog slut. Det gjorde i sin tur att människor fruktade att en liknande katastrof återigen skulle slå till.
Enligt den tolkning som forskarna nu publicerar består inskiften av nio gåtor varav fem har svaret ”Solen”. Bland annat gäller det en gåta om vem som var död men nu lever igen.
Forskarna tolkar alltså Rökstenens budskap som att det handlar om människornas rädsla för att det återigen skulle bli svinkallt. Det var i sin tur makteliten, de som reste runstenarna, som skulle se till att samma sak inte skulle hända igen.
– Vikingatidens maktelit såg sig som garanten för goda skördar. De skulle leda kulten som höll ihop den sköra balansen mellan ljus och mörker. Och till sist vid Ragnarök, skulle de kämpa med Oden i den sista striden för ljuset, säger Olof Sundqvist, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet.