För ungefär ett dygn sedan skrev jag en krönika om att GTA 6 är årets mest ointressanta spelsläpp. Mina skäl var att jag tyckte att det såg alldeles för torftigt ut när det kommer till nyheter. Att det mest såg ut som en polerad version av GTA 5 som ju har åtskilliga år på nacken.
LÄS ÄVEN: Strandberg: ”Därför är GTA 6 årets minst intressanta spelsläpp”
Jag anmärkte i den krönikan på hur allt vi fick se såg i stort sett exakt likadant ut som saker vi sett tidigare. Att det bara såg ut att vara samma pangpang, rån och biljakter som vi sett till leda och att jag tyckte att vi verkligen borde kunna förvänta oss mer efter så otroligt mycket pengar inblandade och så väldigt lång utvecklingstid. Åtminstone mer än exakt samma Scarface-skjutande som dominerat de senaste decennierna.
LÄS ÄVEN: 25 böcker du hittar i alla killars bokhyllor
Hånfullt och otrevligt
På ett otrevligt och ganska nedlåtande sätt jämförde jag GTA 6-diggare med pubertala Avatar-fans som imponeras över mäktiga specialeffekter. Mellan raderna antydde jag i texten att båda fanskarorna var lättimponerade dumskallar utan några som helst krav på innovation eller konstnärlig verkshöjd. Att deras uppfattning om ett lyckat spel skulle vara hundra procent knutet till rent ekonomisk prestation. Att de inte skulle ha ett böjligare intellekt än så.
När jag läser om texten går det även att skönja en antydan att GTA-fansen skulle vara en skara män vars känslor är så lätta att kontrollera, att det enda man behöver göra för att uppröra dem är att förolämpa en produkt de ser fram emot. Självklart oerhört förminskande på ett ytterst trist sätt.
LÄS ÄVEN: ”Därför har Avatar inga fans”
Och jag ville bara skriva den här krönikan för att förklara att jag nu har hunnit tänka efter lite mer och ändrat uppfattning. Jag tycker inte längre så som jag skrev och insinuerade i den där krönikan och vill därför passa på att be om ursäkt. Snälla, förlåt mig.
Läs även:
