The Tarantula Waltz: ”Jag fick Father John Misty att kräkas från Stockholm till Malmö”

Mannen bakom artistnamnet The Tarantula Waltz, och det för all del iögonfallande sminket, heter Markus Svensson. Lite från sidan har han kommit att bli ett av landets mest populära artister. Hyllade album och ett minst sagt gott liverykte fick till exempel de älskvärt bredbenta The War On Drugs att handplocka honom för att vara förband på sin Europa-turné.

Förra plattan Blue as in Bliss hyllades unisont, och två år senare är Markus tillbaka med sitt femte studioalbum, döpt efter Karin Boyes klassiska roman. Kallocain är ett album som har fungerat på ett terapeutiskt sätt för den 33-årige musikern. Efter att ett av hans barn fått en autism-diagnos förändrades hans liv.

– Jag skrev dessa låtar för att jag behövde skriva dom, inte för att någon annan behövde höra dom egentligen. Jag tycker om tanken på att de är som brev som mina barn kan läsa när de är stora nog att förstå dem. Ett av mina barn har autism, det är en oerhörd utmaning och obeskrivligt lärorikt och berikande. Mitt liv kretsar kring detta nu, det gör även denna skiva. Mitt liv har helt skiftat fokus, musiken är det enda som följt med från mitt gamla liv, det är jag glad för, berättar han i ett pressmeddelande.

Den 17 och 18 november öppnar The Tarantula Waltz åt vännen The Tallest Man On Earth på Cirkus och 2020 väntar en Sverigeturné. Café bad den hyllade sångaren svara på ett gäng frågor i samband med sitt albumsläpp.

Hur är din familjemiddag?

– Kaotisk, kort och kladdig. När tidsappen ringer får man gå.

Vad vet du i dag som du önskar att du visste när du var 15?

– Att jag inte kommer ha dessa oceaner av fritid länge till. De flesta föräldrar känner nog igen sig i det. ”Vad fan gjorde vi med all tid när vi hade den!?” Tittade på Simpsons och var bakis. Ganska härligt ändå i och för sig...

Vems råd följer du slaviskt?

– Ingens, tack och lov. Men min sambo är nog den vars råd jag följer oftast. Hon känner mig bättre än vad jag gör i vissa avseenden. Det är fint.

Vilken produkt skulle höja din livskvalitet?

– La Pavoni LGB La Grande Bellezza ... bra espresso.

Vilket är ditt favoritgift?

– Svårt! En klassisk cyanid-ampull har ju sin charm och kan vara svårt att motstå vissa månader.

Vad gör du när du får kritik?

– Jag vill hoppas och tro att jag med åren blivit lite bättre på att ta till mig och begrunda på kammaren, men jag vetefan.

Vilken svensk person önskar du att vi fick se mer av?

– Professor Yvonne Hirdman. En av vår tids viktigaste forskare, det var hon som lanserade ordet ”genus” i svenskan.

Vad är mest fel i världen just nu?

– Den patriarkala världsordningen och att vi låtsas som att vi har kommit så långt. Om 30 år skrattar vi åt vår samtid och dess gubbmentalitet. 

Vilka är dina favoritskor?

– Ett par väl ingångna men skinande och aningen för små jodhpurs.

Skryt om en framgång!

– Idag lyckades jag yxa mig igenom den vägg av byråkrati och floskler som skolan tvingats bygga upp för att skydda den så sköra och ömtåliga budget de givits av Moderaterna. På sant The Shining-manér sticker jag nu in huvet. Allt för att mitt barn ska få det stöd hen har rätt till. Fan vad sjukt att det ska behöva vara så här...

Vad är det närmaste du har kommit att dö?

– Glasgow 2005. Misstog ett fönster för toalettdörr. Jag var ung.

Vilken är den senaste låt du repeatade ihjäl?

– Vill säga The Crowded Cell med PJ Harvey men sanningen är Hard Rock Hallelujah med Lordi ... ungarna ... bilen.

Vilket är det konstigaste stället du vaknat upp på?

– Inuti en väska tillhörande artisten Josh Tillman, numera Father John Misty. Jag var ung, han med. Vi hade ölhävartävling, jag tror det blev oavgjort. För några år sedan träffade jag Damien Jurado (som Josh turnerade med vid tiden för denna tävling). Han berättade då att turnésällskapet hade varit tvungna att stanna var tionde minut mellan Stockholm och Malmö för att Josh behövde kräkas. Han blev tydligen aldrig riktigt sig själv igen efter den där tävlingen. Synd på en så fin kille...

Vilket är ditt livs största misstag?

– All jävla skärmtid.

Vilket av dina karaktärsdrag är du minst stolt över?

– Jag är alldeles för prestations- och tävlingsinriktad. Det har mina yngre bröder och Father John Misty tyvärr fått känna på.

Vem skulle du vilja be om ursäkt till, och varför?

– Mina barn för alla gånger de fått vänta på min uppmärksamhet på grund av att jag prioriterat något värdelöst mail eller annat på mobilen.