Annons
Annons

urban-cone-ny

Svenska electropopbandet Urban Cone släpper sitt andra album i vår. Grabbarna blev signade redan innan studenten, samarbetar med Tove Lo – och har en oplockad gås med Justin Bieber. ”Om du läser det här Justin, kom ut som en man och stå för kostnaden!”.

* * *

Det började för exakt fem år sen: fyra killar träffades på musikgymnasiet Rytmus i Stockholm och bestämde de sig för att starta band. En till kompis hakade på, de ställde sig i replokalen, och Urban Cone var ett faktum. Efter att deras låt Urban Photograph började spridas på internet, via Myspace och musikbloggar, skickade de in material till Universal – ett rätt så kaxigt val för ett nybildat band. Universal spanade in dem under en spelning, och plötsligt hade killarna ett skivkontrakt innan de gått ut gymnasiet.

Annons
Gilla Cafe.se på Facebook

Vi möts upp på Urban deli – bra val med tanke på bandnamnet – vid Hötorget i Stockholm. Emil Gustafsson och Rasmus Flyckt fyller snabbt i varandras meningar när de pratar om bandets första steg.

Emil: Vi var 18 år och hade storhetsvansinne. Vi hade ingen koll på något, vi ville bli världens största band. Vi har så jävla kul tillsammans.

Emil: Så tänkte vi att okej, då släpper vi en skiva så får vi åka ut på turné.

Rasmus: Vi var skitstolta då. Jag tror alla som jobbar med något kreativt kan känna igen sig i känslan när du väl håller i den färdiga produkten.

Bandet inledde en period med flera spelningar i veckan. Efter en svacka på några månader – för få spelningar, för mycket depp – bestämde de sig för att spela in ett nytt album. Sagt och gjort, de bokade studion, och nu i vår – den 29 april – är det äntligen premiär för Polaroid Memories.

Ni har haft en snabb karriär.

Rasmus: Ja, men vi känner inte att det har gått så fort. Vi är inte nöjda än.

Emil: Fast det finns ögonblick där det känns väldigt fett. Som när vi mastrade skivan i New York. Vi gick ut sen i sommarkvällen från en restaurang där vi hade ätit middag och kramade varandra och kände bara ”fan, vad sjukt det här är”.

Berätta om ert senaste släpp, Come back to me.

Emil: Jag skrev den efter efter att jag hängde med två kompisar efter en utekväll. De hade gjort slut och nu sågs de igen. När vi stod och väntade på tunnelbanan hem kände jag mig verkligen som tredje hjulet, jag borde liksom inte vara där. De enda de villa säga till varandra var ”kom tillbaka”, men de kunde inte tala klarspråk.

Ni har även jobbat med Tove Lo på den här låten?

Rasmus: Ja, vi är jättebra kompisar och fans av varandras musik. Vi skickade henne demon, men lämnade det som skulle bli hennes delar öppna, och frågade om hon ville vara med. Sen satt vi som på nålar och väntade på att få svar. Men hon älskade den, kom förbi studion bakfull och spelade in sina delar. Det bara satt direkt. Tove Lo är grym!

Vad blir ni inspirerade av när ni skriver musiken?

Emil: Mycket, det finns inget hemligt trick. Att resa och uppleva saker ihop.

Rasmus: Och mat. Vi älskar mat, hamburgare till exempel.

Emil: Vi blir även inspirerade av människor och samtal som man stöter på ute på stan. Som när två personer står och skriker på varandra, det är som att få en gratis story serverad för sig. Om man dessutom har ett grymt soundtrack i hörlurarna så känns det som jordens undergång om de de inte lyckas klara upp bråket.

 

urban-cone

Rasmus (t v) och Emil (t h) från Urban Cone glassar i marssolen. Foto: Jonatan Loxdal.

* * *

Är ni stilintresserade?

Rasmus: Vi är oerhört intresserade. Jag älskar skandinaviskt mode som Our Legacy, BLK DNM och Carin Wester. Skandinaviskt mode är lite feminint, det är mer figursytt och tar ut svängarna. Klockan jag har på mig nu är från Slow Watches, den är sjukt snygg!

Emil: Jag är inne på second hand. Nu ska vi åka till USA och jag är sugen på Texas största second hand-affär som ligger i Austin. Jag älskar typ överdimensionerade fejkpälsar. Konstigt ska det vara!

Vad är det mest rock’n’roll ni har varit med om?

Emil: Vi skulle spela på festivalen by:Larm i Oslo. Men när vi kom till hotellet där vi skulle bo fanns det inga rum, det hade blivit fel i bokningen. ”Ni kan ta sviten”, sa de. Det var ett makalöst rum på säkert 100 kvadratmeter med stora runda sängar. Justin Bieber hade bott där några dagar tidigare. Vi hade efterfest där såklart, Johnossi var där och folk rökte inomhus.

Rasmus: Det fanns en spiraltrappa ner från sviten, och jag fick för mig att jag skulle glida ner på räcket. Jag satte mig och flög rakt in i en marmorskiva. Den gick sönder, precis som mina revben.

Emil: Vi ringde omedelbart till receptionen, det var inga problem. Men lite senare fick vi ett mejl om en trasig designstol som fanns i rummet. Grejen är att den var trasig redan när vi kom. Det måste ha varit Justin Bieber som tog sönder den. Om du läser det här Justin, kom ut som en man och stå för kostnaden!

Ni har tidigare pratat mycket om hur ni hatar Jantelagen.

Rasmus: Ja, men nu är vi trötta på den inställningen. Folk pratar alltid så när de är yngre, men nu känns det förlegat. Vi gör vår grej, helt enkelt. Finns jantelagen ens?

Hur ska ni fira nya plattan?

Rasmus: Det ska bli stökigt. Förra gången var det en ganska städad release på Färgfabriken. Nu vill vi ha något som pågår länge.

Emil: Målet är att våra morsor ska spy innan kvällen är över.

 

Jonatan Loxdal

* * *

Läs mer!

Say Lou Lou: ”Man ska vara kall när det gäller allt i livet – förutom sina älskare”

Lorentz: Jag vaknar ibland upp och tänker: ”Det var mycket life i går”

Ronnie Sandahl: ”Det är bara nollor som hånat mig”

Annons

Dela (22)
Tweeta

Annons


Laddar