”Det är dags att sluta lusläsa kvittot på krogen och lita på servitörerna”

Lost in Translation

Cafés vett- och etikettexpert Stina Vickhoff reder ut om det verkligen är obligatoriskt att bli behandlad som en kunglighet på krogen.

Stina Vickhoff
Stina Vickhoff  |  Publicerad 2022-03-24 11:44  |  Lästid: 2 minuter

Fråga: Hej, jag tycker ofta att folk som i vanliga fall är vettiga och snälla beter sig på ett helt annat sätt så fort de går på restaurang, och blir sura om de inte behandlas som kungligheter. Är det bara jag som tycker att folk får lugna sig lite med kraven på service i alla delar av livet? /A

Svar: Jag var ute på restaurang nyligen med en bekant. När notan kom in förfasades min vän över att jag inte lusläste igenom hela notan innan jag la fram kortet. Enligt honom var det nästan alltid något fel, och som gäst måste man dubbelkolla att innehållet stämmer. För tvi vale om man skulle råka betala tre öl i stället för två. Jag svarade att jag anser det vara helt absurt att förutsätta att servitören inte kan göra sitt jobb och att jag hellre betalar fel belopp än att dra fram miniräknaren när det vankas betalning. Vi skildes åt som vänner, men min irritation grodde. 

Scenariot ovan sammanfattar nämligen en oroväckande trend hos restaurangbesökare (läs: människor som bor i Vasastan i Stockholm – men tyvärr börjar det sprida sig) som grundar sig i en tro att servitörer vill en illa eller på det stora hela har intentionen att förstöra ens restaurangbesök. Allt fler besöker restaurang på regelbunden basis, men tyvärr verkar restauranghyfset gå i helt fel riktning. Om det är någon yrkesgrupp som skulle få mig att applådera på balkongen så är det servispersonal. Att rädda liv är bra och så, men att dag ut och dag in tvingas mätta magar mot betalning är en bragd som förtjänar både guld och händer som förs samman på en balkong. 

Det är lätt att klaga när man upplevt dålig service. Och Jesus som det klagas. Googla vilken restaurang som helst och den framstår i recensionerna som det sämsta som hänt svensk gastronomi. När någon besökt ännu en nyöppnad ramen-restaurang med hög musik och öppet kök så kan man ge sig fan på att utläggningen gör sig gällande att ”maten var okej, men …” För den fisförnäma svensken är det sällan gott nog, snabbt nog, fräscht nog eller prisvärt nog. Testa att besöka valfri restaurang i Medelhavet så ska du se att svensk restaurangpersonal framstår som mer ser­vice-minded än Sandra från Bolt. Tröskeln för vad som klassas som ett bra restaurangbesök verkar bli högre och högre för varje dag. 

I strävan efter konstant effektivisering och automatisering har vi börjat ställa samma krav på våra middagar ute. Här är det viktigt att betona att inte heller ett restau­­rangbesök är mer än en simpel transaktion av tjänster och ska inte behandlas som något annat än det heller. Gäst önskar mat och dryck, restaurang ser till att tillgodose det behovet, betalning utförs och om inget katastro­falt sker (vilket är ytterst sällan) så bör man rent krasst nöja sig där. Ingen är unik eller förtjänar extravagant behandling för att man förgyller en restaurang med sin närvaro, det är helt enkelt bara så att de har något du vill ha – föda – och du har något de vill ha – pengar. 

Nästa gång det vankas middag på lokal: dricksa mer, låt saker ta mer tid, häng upp din jacka på kroken, beställ dryck gemensamt, se till att dina barn sitter still, beställ vad som finns på menyn, splitta inte notan i 18 delar, knäpp inte med fingrarna, le och var snäll. Med största sannolikhet vill inte din servitör göra livet surare för dig än vad det redan är.

Varje månad svarar Cafés vett- och etikettexpert, frilansskribenten Stina Vickhoff, på läsarnas frågor om sociala regler. Behöver du själv, eller någon du känner, vägledning i kutymfrågor? Mejla dina frågor till stina@vickhoff.com.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2022-03-24 13:07