Att fysisk aktivitet gynnar såväl kropp- som knopp landar knappast som nyhetsstoff bland de flesta. Men hur effektiva är våra träningspass? Alltså, egentligen…
Ungefär 20% av Sveriges befolkning drabbas någon gång av depression eller ”depressionslika måendemönster”. En siffra som eleverar psykisk ohälsa till den enskilt största faktorn bakom västvärldens ökande antal av så kallade ”förlorade friska levnadsår”.
Nutidens exakta anledningar bakom denna illavarslande hälsotrend är fortfarande svår att ringa in, men forskarna är övertygade om att samtidens negativa stress påskyndar riskerna markant.
Förebyggande rörelsehälsa
Nu understryker studieresultaten inte bara att fysisk aktivitet kan lindra vid psykisk ohälsa, utan att dess effekter även kan fungera förebyggande. Detta efter tydligt uppmätta samband mellan testpersonerna som ägt fysiskt aktiva-backkataloger, kontra undersökningens tidigare inaktiva- och placebomässiga deltagare.
Hur stora skillnader vi pratar om? Håll i dig.
De gamla, tillika inte alls så preskriberade, löprundorna, gympassen och hockeybockeyturneringarna har nämligen visats kunna bidra med sänkt risk för depressiva symptom – med häpnandsväckande 25-40%.
Effekterna vid symptom
Men, vad kan vi göra om måendet redan försämrats? Och framförallt, vilken typ av motion lindrar bäst?
För att skapa en så adekvat bild som möjligt över olika motionsinslags läkande effekter lät forskarna blanda såväl konditions- som styrkebaserade träningsupplägg. Allt för att gå till botten med ”vad” som hjälper bäst.
Rapporterna visade att återkommande styrketräning kunde skapa ”stora effekter” kring testpersonernas olika depressionsympton. Detta samtidigt som konditionsinriktad träning, i motsvarande utsträckning, endast lyckades framkalla ”måttliga effekter”.
Efter studierna underströk dock forskarna, med emfas, att all fysisk aktivitet (oavsett form) sopat banan med resultaten som uppmätts vid mer stillasittande levnadsmönster.
HUR vi tränar
En av studiens stora förvåningar återfanns alltså inte bland tränandets positiva effekter – utan snarare kring hurtestpersonerna valde att aktivera sig.
Konditionsträning med måttlig intensitet, likt lättare jogg, visades exempelvis bringa bättre mående än lågintensiva promenader. Detta medan styrketräning, utförd med högre intensitet och mindre vila, ledde till större psykologisk lättnad än exakt samma träningsrutin gjorde under mer lågintensiva förhållanden.
Hur är det möjligt?
Så, varför mår vi bättre vid återkommande aktivitet- och rörelse?
De, enligt forskarna, mest troliga hypoteserna återfinns bland träningspassens positiva påverkan för vår tilltro att bemästra olika jobbiga/svåra situationer. Allt samtidigt som hjärnans egen produktion av inbyggda ”lyckoämnen” som dopamin, serotonin och endorfin knuffas i rätt riktning.
Summa summarum, sträva efter att hitta en motionsform som passar dina intressen och håller i längden, redan idag. Din framtida psykiska hälsa kommer tacka dig!
