Albumaktuella Mattias Alkberg väljer sina popkulturella favoriter

Mattias Alkberg Popfavoriter

Sveriges mest produktiva rockpoet är tillbaka med sitt första soloalbum på tre år. För Café väljer Mattias Alkberg låtarna, böckerna och Youtube-klippen han inte kan leva utan.

Tom Cehlin Magnusson | Foto: Anders Alm  |  Publicerad 2020-05-13 16:36  |  Lästid: 2 minuter

Går det att vara ständigt aktuell och ändå vara tillbaka? Om det går, så är det precis vad mångsysslaren och kreativa kulsprutan Mattias Alkberg är. Hans senaste soloalbum Bodensia är hans första soloalbum på tre år. Men då har han under tiden turnerat, satt upp föreställningar (med det kärnfulla namnet Allt är sämst) och släppt album med punkbandet Södra Sverige. Sedan tidigare är han naturligtvis även känd som medlem i legendariska 90-talsbandet Bear Quartet.

Det nya albumet Bodensia är döpt efter ett hotell och nattklubb i Boden, men som Alkberg själv menar påminner om en gasjättes måne, eller ett rymdskepp som Aniara eller Battlestar Galactica.

– Boden är en kommun, tre och en halv mil nordväst om Luleå där jag bor, med ca 25000 invånare. Men det är där jag är född. Och Boden ligger i rymden, som alla städer på jorden, som allt faktiskt. Det är litet och stort. Nära och långt borta. Som allt, beroende på var man befinner sig när man bestämmer sig för, eller tvingas, att ta in det.

Eftersom Mattias Alkberg är ständigt upptagen med att producera nya album, låtar och föreställningar – ”I huvudet ligger jag alltid två album före som jag vet kommer att bli av. Sen har jag två till” – så bad vi honom plocka fram låtarna, böckerna och Youtube-klippen som han själv inte kan leva utan. Scrolla ner för att läsa om Mattias Alkbergs popkulturella favoriter.

Bästa textraden: ”I saw Bill Clinton, Ronald Reagan, and George Bush, bare foot, sucking from the titties of a wolf” (Killah Priest, If You Don’t Know)

Bästa filmscenen: När byborna stoppar militärerna i 1900, när de lägger sig ner och sjunger Bandiera Rossa. Eller när Kristina får prova Ulrikas hatt i Nybyggarna.

Bästa beatet: Whitney Houston – It’s Not Right But It’s Okay.

Bästa covern: Hüsker Dü – Eight Miles High.

Bästa introt: X-Ray Spex – Oh Bondage! Up Yours!

Bästa dokumentären: Finns massor ju, men Couldn’t You Wait om Silkworm är den jag börjar tänka på. Fint om att turnera i van för inte så många. 

Bästa förtexterna till en film: Lätt Monsters Inc. Även om de säkert är snodda eller ironiska.

Bästa låten: Disorder – More Than Fights.

Bästa albumet: Judas Priest – Painkiller.

Bästa balladen: Comet Gain – Don’t Fall In Love If You Want To Die In Peace.

Bästa gitarrsolot: Velvet Underground – I Heard Her Call My Name.

Bästa tv-serien: Heimat II. Hela Heimat borde populariseras igen.

Bästa tv-seriescenen: Sista i Sopranos.

Bästa tv-serievinjetten: Första säsongerna av The Walking Dead, eller den europeiska varianten av Battlestar Galactica. Struntar lite i Hill Street Blues nu. Och allt grymt svenskt: Ärliga blå ögon, Sinkadus. Från när jag var barn alltså.

Bästa romanen: Cixin Liu – The Dark Forest.

Bästa skribenten: Matilda Gustavsson.

Bästa karaktären: Nora Durst i The Leftovers.

Bästa tv-seriefinalen: The Leftovers.

Snyggaste skivomslaget: Sun Ra – Exotica. Eller Approximately Infinte Universe med Yoko Ono. Hehehe.

Bästa Youtubeklippet:

Bästa reportaget: Inte det här i alla fall, hahaha.

Bästa regissören: Tarkovskij. Såg om Spegeln för några dagar sen. Oj, vad mycket den påverkat mig. Hela andra versen i Allting är drömtAnarkist till exempel. Inte medvetet tror jag, men vem vet.

Bästa låtskrivaren: Joey Ramone. Bästa sångaren i bästa bandet också.

Bästa konsertupplevelsen: Mascara Snakes på Gamla fängelset i Umeå 2016.

Mest överskattade albumet: Judas Priest – British Steel.

Mest överskattade filmen: Alla Star Wars-filmer efter 1980.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-05-14 10:13