Som barn, barnbarn och sedermera även bror till en läkare var läkaryrket det sista Hjalmar Nilsonne drömde om under sin uppväxt. Inte på grund av professionen i sig, utan för de begränsningar i form av budgetar, tid och resurser som vårdbranschen ständigt tycktes omges av.
– Jag tillbringade de första trettiotvå åren av mitt liv med att springa så långt bort från sjukvården jag kunde. Inte för att jag saknade respekt för uppdraget. Tvärtom. Hemma kom hundratals julkort från patienter som tackade mina föräldrar för hjälpen genom kriser och ibland för att de hade räddat deras liv. Men vid middagsbordet hörde jag också baksidan: för lite tid, för mycket administration och föråldrade verktyg. Det var inte vårdens uppdrag jag ville bort från, det var systemet, säger Hjalmar Nilsonne, vd för hälsoteknikbolaget Neko Health.
Vi träffas på en folktom Regeringsgatan i Stockholms city en förmiddag i början av juli. Tvärs över gatan skyltar NK med 50 procents rea, men rusningen till varuhuset lyser med sin frånvaro. Som vanligt är högsommartid synonymt med semester och trög försäljning. Fast den devisen gäller inte lokalen där vi befinner oss. På kliniken som nyligen öppnat som Neko Healths andra i Stockholm arbetar man tvärtom för fullt för att möta efterfrågan från de tusentals personer som står i kö till den avancerade helkroppsskanning som blivit bolagets signum.
Att konceptet – sprunget ur visionen om att bygga ett preventivt sjukvårdssystem baserat på forskning, AI och avancerad medicinteknik – blivit en succé bekräftas också av bolagets siffror. Neko Health värderas i dag till omkring 67 miljarder kronor, enligt Dagens Industri, och befinner sig mitt i en global expansion. Utvecklingen av det högteknologiska vårdbolaget, som grundades av Hjalmar Nilsonne och Spotifygrundaren Daniel Ek 2018, har onekligen gått snabbt. Vid sidan av de två klinikerna och den egna vårdcentralen Atrium i Stockholm finns i dag fyra enheter i London samt kliniker i Birmingham och Manchester. Med siktet inställt på USA öppnar man under hösten sin första klinik i New York City.
En accelererande utveckling i ett tempo som grundarna knappast kunde föreställa sig när de öppnade den första kliniken i Stockholm 2023. Och det utan traditionell marknadsföringsbudget eller etablerad varumärkesnärvaro.
– För att prevention ska fungera räcker det inte med bra teknik. Människor måste dyka upp. Där misslyckas nästan all prevention: Man säger åt människor vad de borde göra, men bygger inte en upplevelse som gör att de faktiskt vill göra det. Vår ambition var en hälsoundersökning som människor tycker om att komma till – och som läkare kan lita på. Men ärligt talat var de första fem åren det svåraste jag någonsin gjort. Ambitionen var ju att förändra sjukvården i grunden. Det innebar att vi plöjde tio-tusentals sidor klinisk forskning, byggde upp och rev ner maskin-inlärningssystem och genomförde experiment som ingen ännu kunde se poängen med, säger Hjalmar Nilsonne när vi slår oss ner i en av klinikens blekgula salar.
Neko Healths interiör är framtagen av svenska designstudion Note Design Studio och ger snarare känslan av en minimalistisk kulturinstitution än en traditionell vårdmiljö. I de ljusa och avskalade rummen har tekniken integrerats i arkitekturen i ett uttryck som för tankarna till ett futuristiskt tempel.
En interiör som Hjalmar Nilsonne medger att ”teamet hatade i början”.
– Det är bättre att misslyckas med något djärvt än att lyckas med något medelmåttigt, säger han med ett leende.
Men den nedtonade och ljusa miljön är långt ifrån bara ett estetiskt val. En sparsmakad omgivning och den ljusgula färgen – framför sterilt vitt – kan bidra till att skapa lugn hos patienten under besöket. En timslång procedur, ackompanjerad av klassisk musik, följer ett noggrant koreograferat program från incheckning till utcheckning: ombyte, helkroppsskanning, blodprovstagning och läkarkonsultation. Klart. En formel som kan tyckas förvånansvärt enkel men som samlar miljontals datapunkter från hud, hjärta, blod och patientens generella metabola hälsa. Genom skanning och prover analyserar AI-verktyg bland annat födelsemärken, EKG, pulsvågshastighet, artärstelhet, blodtryck, blodsocker, kole-sterolnivåer, muskelmassa, greppstyrka och en rad andra viktiga biomarkörer. Allt med ett syfte: att upptäcka tidiga tecken på sjukdom och möjliggöra förebyggande insatser.
– För mig är värdet av ett läkarbesök inte bara vad läkaren säger. Det är vad du faktiskt förstår när du går därifrån. Om du lämnar vården förvirrad har systemet misslyckats, även om alla mätvärden är korrekta, säger Hjalmar och fortsätter:
– Här arbetar några av världens bästa hårdvaruingenjörer och maskininlärningsforskare bredvid allmänläkare och kliniska specialister. Den kombinationen – ingenjörskultur i en klinisk miljö – är ovanlig och svår att kopiera.
Född in i en läkarfamilj – och son till Åsa Nilsonne, välkänd psykiater och författare – började Hjalmar Nilsonne sin resa i Stockholm 1986. Efter studenten valde han dock en annan väg än sina föräldrar och studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan. Med en civil-ingenjörsexamen i industriell ekonomi kom hans tidiga passion att handla om miljöfrågor, med särskilt fokus på energiomställningen.
Det området blev också utgångspunkten för hans första företag, som han startade 2012. Genom databolaget Watty utvecklade han en AI-baserad mjukvara där kunder kunde följa sin energiförbrukning på detaljnivå – och därmed identifiera hemmets energitjuvar. Ett avancerat dataanalysverktyg som gjorde att han bjöds in att tala på kreatörs- och techentreprenörskonferensen Brilliant Minds 2015. Det var också där som konferensens initiativtagare tillika Spotifygrundaren Daniel Ek fick upp ögonen för honom. De två kände knappt varandra, men några år senare hörde Ek av sig och ville ta en kaffe.
– Vid det laget gick Watty dåligt och jag var pank, trött och ganska uppgiven. Jag hade lagt in allt jag hade i bolaget och inte tagit ut lön på länge. Det är inte en glamorös fas av entreprenörskap. Man går från att prata om att förändra världen till att försöka överleva måndagen.
Det första Daniel Ek sa till honom var att sluta gnälla och tycka synd om sig själv. Spotify var inte heller hans första försök, och han hade själv varit pank. Nu var det dags att resa sig och gå vidare.
– Det var inte samtalet jag ville ha, men det var samtalet jag behövde. Att jag måste ta mig upp på hästen igen.
Sedan kom Daniel Ek till anledningen till att han kontaktat honom: sjukvården. Han såg den som ett av samtidens och de kommande decenniernas största samhällsproblem. Ett problem som krävde en radikal lösning.
– Min första reaktion var: Bra idé, men inte med mig. Jag hade ägnat hela livet åt att hålla mig borta från vården. Och jag var absolut inte i skick att ge mig på ännu ett nästintill omöjligt problem. Men Daniel fortsatte trycka på. Han bad mig att tänka och frågade: ”Om du fick bygga vården från scratch, hur skulle du göra?”
Daniel Ek hade vid det laget funderat länge på sjukvårdens utmaningar. Efter att ha sett Hjalmar Nilsonne tala på Brilliant Minds hade han imponerats av hans mission och kompromisslösa framtoning. Eller som Hjalmar Nilsonne själv uttrycker det: ”Han såg kanske någon som var tillräckligt dum eller tillräckligt besatt för att ta sig an sådant som andra rimliga människor låter bli.”
– Jag har alltid dragits till problem som nästan låter för stora för att tas på allvar. Sådana där man måste ha en skruv lös bara för att börja. Energiomställningen var ett sådant problem. Sjukvården var ett ännu större.
De två fortsatte prata och försökte ringa in vad som inte stod rätt till med vården. De landade i att en av de största utmaningarna var den rädsla för förändring som genomsyrade hela sjukvårdsapparaten. Och hur systemet ständigt tycktes arbeta reaktivt med att hantera problem först när de redan uppstått. Det trots att den så kallade hippokratiska eden i årtusenden har betonat vikten av prevention.
– En av de absolut äldsta idéerna för västerländsk medicin handlar inte om att ge behandling, utan om att se till att behandling aldrig ens behövs. Det var sant för 2 500 år sedan, men det är ännu mer sant i dag. Så vi frågade oss: Varför går man egentligen till läkaren först när man redan är sjuk? Om du äger en bil accepterar du inte att den bara ska köras tills motorn exploderar. Du servar den före katastrofen. Men med våra kroppar, som är oändligt mycket viktigare, väntar vi ofta tills något redan har gått sönder.
Hjalmar Nilsonne återkommer till paradoxen i att vi, trots den hypermoderna tid vi lever i, fortfarande har ett traditionsbundet och delvis stagnerat sjukvårdssystem.
– I dag talas det ständigt om digital teknik och AI och hur det på olika sätt ska rädda mänskligheten. Men när det kommer till det absolut viktigaste – vår hälsa – hanteras den i mångt och mycket som det gjordes för femtio år sedan. Man går till en vårdcentral i dag och får i princip samma upplevelse som på 1990-talet.
Han talar engagerat – och ibland knappt utan att svälja – om visionen som föddes redan 2018: ”Kan man föreställa sig en värld där alla människor har tillgång till högkvalitativ och preventiv vård?”
– Svaret var inte att köpa in en massa dyra MR- och PET-CT-kameror och bygga ännu en exklusiv privatklinik för människor som redan har allt. Det finns fantastiska kliniker i Schweiz och på andra platser, men de är byggda för några få. Vår fråga var: Kan man bygga något som är 10 eller 100 gånger mer tillgängligt? Kan man använda modern teknologi för att skapa en helt annan kostnadsnivå och samtidigt göra upplevelsen så bra att människor faktiskt vill komma tillbaka varje år?
Med Watty hade Hjalmar Nilsonne försökt förändra energisystemet inifrån. Men trots att han byggde teknik som identifierade var energin slösades bort rörde sig de stora bolagen långsamt.
– Det blev en enorm insikt. Att inte börja med systemet om du vill förändra ett gammalt system, utan med människan. Om människor drar i förändringen behöver du inte först övertyga hela institutionen.
Var kommer då denna drivkraft och detta övermod ifrån?
Hjalmar Nilsonne framstår som en person som helst håller sig i bakgrunden och som hellre talar om sin profession än om sig själv. Men när han väl öppnar upp glimtar en idealistisk, och stundtals smått nördig, personlighet fram.
– Ett av de bästa sätten att påverka världen är att försöka bygga den värld du själv önskar leva i. En produkt eller ett företag kan ofta förändra beteenden och dra till sig kreatörer snabbare än en rapport eller en akademisk avhandling.
– Sedan tycker ingenjören i mig att det är extremt kul att bygga saker. Jag drivs inte av företagande för företagandets skull. Jag drivs av känslan om att något borde finnas som ännu inte finns. När man väl har sett hålet i världen är det svårt att låtsas som om man inte ser det. Och man får svårt att sova om man inte jobbar på att fixa det. Att vara i skapande och det tillstånd man upplever när man är i flow är bland det bästa som finns.
Drivkraft, ja. Men också tajming.
Med största sannolikhet hade Neko Healths genomslag varit begränsat för tjugo år sedan. Att bolagets resa sammanföll med en era präglad av ökad hälsomedvetenhet har haft stor betydelse.
Dagens hälsotrend – med fokus på longevity, extremträning och biohacking – kan ses som en motreaktion mot en allt mer stillasittande och digitaliserad samtid. Parallellt med fascinationen för mätningar via appar och avancerade maskiner har det också vuxit fram en längtan tillbaka till den mänskliga kroppen och en djupare förståelse för vår egen biologi.
– Vår öppning sammanföll med ett mindset shift från konsumentens sida. Ett skifte som syns extremt bra i sociala medier. I dag har folk slutat med att visa upp hur de beställer dyr champagne på krogen, i stället skryter de om isbad och den senaste pilatesformen.
I dag har hälsomedvetenhet utvecklats till en global, och ekonomiskt kraftfull, megatrend där stora resurser läggs på förebyggande hälsa. Enligt det amerikanska konsultbolaget McKinsey & Company uppgår den globala wellnessmarknaden till omkring två biljoner dollar och växer dessutom med omkring 5–10 procent årligen. Så såg inte verkligheten ut när Ek och Nilsonne presenterade sin idé för potentiella investerare 2018.
– Alla inom industrin tyckte att vi var galna. De sa att människor inte skulle betala för sin hälsa innan de blev sjuka. Men de underskattade hur mycket oro människor bär runt på. Och de underskattade hur starkt behovet är av att någon tar hela bilden och gör den begriplig. Redan när vi öppnade första kliniken stod tusentals på väntelistan. Det var då vi förstod att det här inte bara var en teknikidé – det var ett beteendeskifte.
I dag sysselsätter Neko Health över 600 personer och möter en global efterfrågan från hundratusentals människor. Men trots den demokratiska ambitionen och den förhållandevis humana prisbilden – en standardundersökning hos Neko Health kostar under 3 000 kronor, vilket är betydligt lägre än en omfattande hälsoundersökning på många privata kliniker – är det fortfarande långt ifrån alla som får tillgång till tjänsten.
Jag frågar Hjalmar Nilsonne hur han ser på problemet med de tusentals personer som stått på klinikens väntelista i åratal.
– Det är den del som stressar mig mest. Från utsidan kan en väntelista se ut som ett tecken på framgång. För mig innebär den också ett ansvar. Och vi bygger så snabbt vi bara kan. Med den nyöppnade kliniken och med fler helkroppsskannrar har vi en betydligt större kapacitet i Stockholm från och med nu. I slutet av det här året är målet att man i princip bara ska kunna gå in och boka sin plats.
En annan kritik, bland annat framförd av tidningen ETC, är att privata vårdaktörer riskerar att belasta den offentliga vården. Där har bland annat läkare och fackliga representanter uttryckt oro för att privata hälsokontroller kan bidra till längre vårdköer.
Om Neko Health upptäcker eller misstänker sjukdomar och remitterar patienter vidare till den offentliga vården innebär det trots allt en ökad belastning på ett redan pressat system.
– Det är en viktig invändning och den ska tas på allvar. Dålig prevention kan absolut skapa mer oro, fler onödiga utredningar och mer belastning. Bra prevention måste göra motsatsen: hitta rätt saker tidigare, minska sena diagnoser och hjälpa människor bort från undvikbara sjukhusbesök. Därför erbjuder vi egna medicinska uppföljningar med läkare, dermatologer och EKG-specialister – alla uppföljningar som ingår i priset.
Härnäst väntar Neko Healths nästa stora utmaning. Går allt enligt plan öppnar bolaget under hösten på världens största vårdmarknad. USA-lanseringen, med kliniken i New York som första utpost, är enligt Hjalmar Nilsonne ett naturligt nästa steg på bolagets resa.
– USA är på många sätt den ultimata paradoxen. Det är landet som spenderar mest på vård men där så många fortfarande får hjälp för sent. Gapet mellan pengar in och hälsa ut är enormt. Samtidigt är New York en stad där människor förväntar sig världsklass, oavsett om det gäller mat, design, träning, medicin eller service. Det passar oss. Men vi tar ingenting för givet. Vård är inte en bransch där du kan köpa förtroende med marknadsföring. Förtroende måste förtjänas, en person i taget.
Artikeln publicerades ursprungligen på Cafés syskonsajt King.
