Det kan vara svårt nog att veta hur ett låneord från engelskan ska böjas, så det är inte konstigt att vi blir osäkra när vi snackar om fiktiva japanska monster med amerikaniserade namn. Men nu har Språkrådet rett ut Pokémon Go-språket – en gång för alla.
1. Stor eller liten bokstav?
Om du talar om företaget eller själva spelet skriver du det med stor bokstav: Pokémon Go, Pokémon, Pokémonspelet.
Pratar du däremot om de små monstren är de att betrakta som vanliga substantiv – ett djur om du så vill – och skrivs därför med små bokstäver: Vilken snäll pokémon!
Även när du skriver sammansatta ord används liten bokstav, som pokémonägg eller pokéägg.
2. Med eller utan bindestreck?
Som du kan se i föregående exempel används inte bindestreck i sammansatta pokéord (som egentligen kanske inte är ett riktigt ord). Du skriver alltså, precis som ovan, pokémonägg, och inte pokémon-ägg. Däremot används bindestreck om du skriver till exempel Pokémon Go-appen.
3. Pokémon eller Pokemon?
Ordet “Pokémon” är en hopdragning av engelskans “pocket monster”, som de japanska spelskaparna lånade. De satte därför ut accenten för att ordet inte skulle uttalas med stumt e. På svenska behövs inte accenten eftersom vi ändå inte uttalar ordet med stumt e, så därför är det valfritt att använda accenten.
4. En pokémon, flera pokémoner?
Nej, så säger vi faktiskt inte på svenska. Enligt sann Pokémontradition böjs inte Pokémon i plural, varken på engelska eller svenska. Det heter alltså kort och gott en pokémon, flera pokémon, inte pokémons eller pokémoner.
5. Den där pokémonen? Vad heter det i bestämd form?
Det mest rimliga om du pratar om en specifik pokémon är att använda samma regler som för andra n-ord, som till exempel telefon eller demon: Den där pokémonen, de där pokémonen, även här utan böjning i plural.
Så nu vet ni! Och skulle någon hävda att kunskap i pokémonspråk är nonsens säger vi: När Institutet för språk och folkminnen lägger tid på att utreda språket som används i ett mobilspel vet man att det är allvar.