Så blev Steven Spielberg kungen av kassasuccéer

Steven Spielberg var ute på djupt vatten redan innan kamerorna hade börjat rulla. När inspelningen av skräckklassikern Hajen, om en hungrig mördarfisk som terroriserar en amerikansk badort mitt under brinnande turistsäsong, drog igång 1974 var manuset långt ifrån färdigt.

Inspelningen, som skulle ta 55 dagar, klockade in på totalt 159, och budgeten gick den 27-årige regissören över med 300 procent. Att filmen spelades in på öppet hav istället för i en kontrollerad filmstudiobassängmiljö gjorde inte saken lättare, särskilt inte när den sturske regissören inte tagit naturfenomen som tidvatten och strömmar i beaktande.

När så väl den mekaniska hajen Bruce, döpt efter Spielbergs advokat, skulle göra kameradebut sjönk den som en sten till havets botten. Saltvatten och robothajar visade sig snabbt vara en urusel kombination. Nödlösningen? Visa antagonisten så lite som det bara går. En ensam fena i vattnet och den omisskänneliga musiken av John Williams fick istället antyda att faran var nära. Ett genidrag, i retrospektiv.

Av en ren slump hade Spielberg skrivit om reglerna för hela rysargenren. Ju mindre du visar av hotet, desto läskigare blir det. Spielbergs genombrottsfilm, som blev en omedelbar succé när den gick upp på över 400 amerikanska biografer på en och samma helg i juni 1975, uppbackad av en massiv pr-kampanj, blev ett kulturellt fenomen, förändrade Hollywood i grunden och gav regissören carte blanche i filmbranschen. Vem behöver komplexa manus och A-skådisar när det finns marknadsföringsbudgetar och haj-merch?

Hajen blev snabbt den mest inkomstbringande filmen genom tiderna, ett rekord Spielberg försvarade fram tills dess att kompisen George Lucas rymdepos Star Wars nådde biograferna två år senare. Tidigare hade det betraktats som direkt omöjligt att locka storpublik till biograferna på sommaren. Efter Hajen ansågs en sommarpremiär snarare som eftersträvansvärt. Den moderna blockbustern var född, med kollektiv hajskräck och tomma badstränder som följd.