För dig som inte vågat fråga: Är Netflix ”The Witcher” egentligen bra?

Netflix-serien The Witcher har bara funnits i en dryg månad och redan hunnit koras till en av de största serierna som någonsin släppts på streamingjätten. Var du ett Game of Thrones-fan (ja, åtminstone till sista säsongen) och väntade på en efterföljareserie som kunde tillfredsställa dina medeltida fantasybehov såg The Witcher ut som en lämplig kandidat på förhand.

Och det med all rätta – efter att serien släpptes var det många som började jämföra de två serierna, kanske mer på ont än på gott. Å ena sidan för att en jämförelse med GoT som vissa av oss haft med oss sedan barnsben inte är rättvist – å andra sidan för att serierna är, ja, extremt annorlunda.

Har du sett The Witcher (om inte utfärdas här en redan given spolier-varning) såg du antagligen första avsnittet med skepsis. Sällan har man hört någon basunera ut lovord om en film eller serie baserat på tv-spel, och vad var egentligen grejen med den hemska spindelmonster-CGI:n från första scenen och att Geralt och Renfri helt plötsligt ligger med varandra från ingenstans? Den eventuella tvivelsjukan släpper dock när Geralt i slutet av första episoden utbrister ”fuck” och i en enda sekvens svärdmördar nio man (och senare en skickligare Renfri) vilket får en att snurra knytnäven över huvudet och ropa ”ja, jävlar!”.

Serien fortsätter sedan att upprepa sig enligt samma mönster. Konstiga kostymval (inte minst djävulen Torque the Sylvan vars mask ser ut att vara köpt från Buttericks), tveksam CGI, ibland konstig storyline men även enastående fajtscener och stimulerande multipla tidslinjer. Inte minst har The Witcher binge-effekten, vilket får även den bäste av oss att bocka av samtliga avsnitt på mindre än ett dygn.

Tar du allt det här i beaktning dyker otvivelaktigt en enda fråga upp som inte yttras ofta nog – är The Witcher FAKTISKT bra eller inte?

Ja, det beror lite på vem du frågar. Generellt sett är inte kritikerna jättefans av serien. På hemsidan Metacritic som bland annat samlar recensioner från filmkritiker har tv-serien fått 53 poäng av 100 – vilket signalerar att de flesta kritiker tycker att den inte är mer än helt okej. Vad många recensenter tycker gillar är karaktärerna och skådespelarna (inte minst Henry Cavill). Vad som tycks vara sämre är bland annat följden i berättandet och skiftandet mellan teatralt- och vardagsspråk (Dragons are, in fact, a thing!).

Men bara för att recensenterna inte älskar serien betyder det inte att huvudkonsumenterna – fölket – inte stimuleras av The Witcher. Enligt Netflix streamades serien av 76 miljoner hushåll världen över under de fyra första veckorna som serien låg ute hos streamingjätten.

Den stora hajpen korrelerar inte minst med mönstret hos andra kioskvältare (se: Batman v Superman: Dawn of Justice från 2016) som sågades av kritiker men ändå drog in hundratals miljoner kronor i biljettintäkter. Precis som för storsäljarfilmerna finns det en befintlig fanbase som växt fram under flera års tid, i detta sammanhang kanske med hjälp av Game of Thrones som avlat fram miljontals medeltida fantasyälskare som väntar på en serie som kan ersätta äventyren i Westeros.

The Witcher älskas alltså inte direkt av kritikerna men uppskattas av den gemene Netflix-tittaren – och så får det kanske vara. Vare sig du tycker att serien är en habil ersättare till GoT eller anser att det inte är något annat än en stor bore-fest kommer den fortfarande vara en av Netflix genom tiderna mest påkostade och populäraste serier. Och annat kan vi inte nu göra än att vänta på säsong 2 som förväntas komma nästa år och blir det ultimata provet på hur seriens skapare svarat upp mot kritiken.