Annons
Annons

”Vin- och champagnesnobbarna borde bry sig mer om smaken än uttalen”

”Aah, du menar Täättaunschääeeerrr!” Cafés dryckesredaktör Andreas Grube dissar vinvärldens anala språkpoliser.

Andreas Grube

Vi menar inte att Carl Jan Granqvist är anal i sina uttal. Han har dock en given plats i den här artikeln då han och Andreas Grube förenas i kärleken till god dryck.

Vacqueyras, vendange tardive, einzellage, trockenbeerenauslese, xinomavro.

Vinvärlden är full av termer och uttryck som både kan vara svåra att förstå betydelsen av – men också svinsvåra att uttala.

Jag fattar verkligen att många blir avskräckta av det, och jag gissar att en del av vinets snobbstämpel också beror rätt mycket på det; man måste ju faktiskt plugga och lära sig en hel del för att ens ha en möjlighet att tyda vissa etiketter, och det är klart att det kan avskräcka många.

Men just vad gäller uttal kan vi väl bara enas om att det är lite skit samma, så länge man får det vin man vill ha i glaset?

Jag minns en gång för tio-tolv år sedan i en av Systembolagets mer specialiserade vinbutiker, som då låg på Grev Turegatan vid Stureplan och där man fortfarande gick fram till disken och gjorde sin beställning. Där jobbade en man som var, hmm, minst sagt anal vad gäller uttal. Verkligen på ett skrattretande sätt, även om han inte fattade det själv.

– Hej, jag skulle vilja ha en flaska tattinger.

Så presenterade jag min beställning av klassiska champagnen Taittinger.

– Förlåt, vad sa du? svarade den anale expediten.

– En tattinger, champagnen alltså.

– Jag förstå inte vad du menar?

Nu hade den anale expediten dessutom lagt sig till med en rejäl översittarmin.

– Du vet väl visst vad jag menar? Champagnen. Tattanscher…?

– Ahhhh, du menar Täättaunschääeeerrr!

Givetvis skolfranska med långa rullande rrrr från den anale.

Alltså, vad i helvete. Ja, jag är usel på både franska och tyska, trots att jag läste en del av åtminstone det förstnämnda språket i skolan. Och den inställningen som man, fortfarande men lyckligtvis allt mer sällan, stöter på hos vissa språkpoliser blir ju löjlig. Vi säger ju inte heller ”Parrrriii” om Paris, vi försvenskar i de allra flesta fall när uttalet blir för långt ifrån vårt eget svenska språk.

Visst är det härligt när någon som kan språket kan uttala helt rätt, men för gemene man är det väl skit samma?

Jag gillar inte idén att folk ska skrämmas bort från härligt vin på grund av uttal. Så om du är osäker på språket: fortsätt säga kabberné såvingjong, röderer, tattinger, eller vad det nu kan vara för något. Det viktigaste är att du får något bra i glaset.

Annons

Letar du efter något bra i glaset?

7 goda och prisvärda Champagnesorter under trehundra kronor

Bästa champagnen i Systembolagets fasta sortimentet

Vin under hundringen – 9 bästa valen just nu

Annons

Dela (23)
Tweeta

Annons


Laddar