Epitetet ”supergrupp” är kanske uttjatat och i en svensk kontext, med tanke på föregångarna, paradoxalt nog till och med kanske förklenande, men svenska Amason bär upp termen med lätthet: även om gruppens enskilda medlemmar har imponerande meriter från både skinande pophits och jordig nyprogg så är gruppens musik mer än summan av de individuella medlemmarnas delar.
2015 kom debutalbumet Sky City till oreserverade hyllningskörer. Gruppens blandning av Fleetwood Mac-gitarrer, mjuka trummor och honungsskimrande syntar är genomälskad av alla som har hört den: Amasons musik är en hand på din axel, en KBT-timme, en varm vind i ansiktet. I centrum står Amanda Bergmans röst, ett genomtryggt ankare i bandets stundtals smått spretiga uttryck.
Nu släpper Amason nytt, gånger två. Den första delen av gruppens dubbelalbum, Galaxy I, släpps den 16 augusti och andra delen, Galaxy II, våren 2020. I samband med att bandet gör en exklusiv spelning på Way Out West passade Café på att ta en pratstund med Amanda Bergman inför släppet av det kommande albumet.
Vad handlar er nya skiva om?
– Gud, jag vet inte. Efter ett tag brukar
man få lite klarhet i vad man har spytt fram. Men allt blir ju en
efterkonstruktion, som man skulle kunna använda för att locka eller fjärma folk
till sitt näste. Statistiskt vanligast är ju att skivor på det ena eller andra
sätter behandlar temat ”livet”, vår åker nog med där.
Hur skriver ni era låtar?
– Oftast och snabbast tillsammans bakom instrument med nåns start-idé eller ett jam, ej katt-jam, som stöd. Det är skitkul. Ibland kommer någon med en färdig komposition som går genom systemet bara och blir ”amasonifierad”.
Du har jämfört första singeln You Don’t Have to Call Me med formuleringen ”bröd, smör, ost, dubbelmacka, klar”, du började din artistkarriär som pizzabagare i Oslo – vilken typ av smörgås är er nya skiva?
– Elvismackan med pickles på sidan.
Varför?
– Finns saker på som är till för att älska
eller hata, precis som pickles. Elvismackan bär också med sig historiens
upprepande vingslag sen typ innan romarriket, eller när det nu var man började
skörda jordnötter och vete, likaväl är vår musik en ständig upprepning och
hommage till alla förfäder (tyvärr inte så många mammor som fått chansen än)
som stått och dratt ackord och provat nya pedaler.
Vad har ändrats sen sist?
– Massa barn, djur, förfall och uppbygg,
fetma, dieter, klimatförändringarna, Notre-Dame brann ner, fotbollslag fastnade
i grottan och gammelkrigen pågår, vi har blivit åratal äldre och vet mer om hur
man för sig. Ju längre tiden går desto viktigare blir det att vara rättskaffens
mot sig själv och andra. Det påverkar allt.
Är inte supergrupper som er som gjorda för att det ska bråkas?
– Nej, så länge man är demokratisk kring pengar och ingen är konstant full brukar det va lugnt.
Hur får ni ihop era skivor och turnéer? Det känns som att ni lär ha svårt att synka era scheman?
– Ja, det är jättesvårt. Men det är ju vår
grundförutsättning, det är lätt att glömma. Det har aldrig varit lätt, det har
nästan aldrig varit någon som stått med mössan i hand och undrat när vi ska
börja, samtidigt som nån annan. Vi är ju inte bra än på att organisera oss och
är för tjurskalliga för att låta nån annan göra det åt oss. Många som jobbar
med musik har ju auktoritetsproblem och hybris. Så utgångspunkten är inte
rårak. Men vi nöter och nöter och får ändå en hel massa gjort längs vägen.
Vem bestämmer?
– Pontus (Winnberg, reds anm.) bestämmer. Vi medbestämmer och försinkar.
Vilket är ditt bästa livspussel-tips?
– Från ett andligt och politiskt plan skulle jag säga sex timmars arbetsdag, samarbete med andra människor på vardagsbasis, samt medborgarlön. Då skulle det kunna börja hända seriöst bra grejer och folk skulle kunna börja tycka om varandra på jävligt feta grunder. Inte handla i desperat trötthet. Man far runt som en mänsklig butterflykniv typ. Det är sjukt att de enda som verkligen lever ut sina drömmar och är hjälpsamma på riktigt är folk som säkert fått figurera som psykon halva sitt liv. Undulater. Det är dom som har rätt. Samhället är tragiskt. Ur fållan nu!
Amason gör sin enda Sverigespelning på Way Out West lördagen den 10 augusti.