Annons
Annons

Hur betalas era segerpengar ut?

– De sätts in på ditt konto. Oftast. Jag gick till semifinal i Dubai 2007. När jag skulle kvittera ut min check på 100 000 dollar undrade de hur jag ville ha pengarna. Jag såg frågande på dem, så öppnade de två resväskor fulla med dollarsedlar! Det är fickpengar för shejkerna.

Annons

Vad brukar du och dina tennis­polare slå vad om när ni lirar plojmatcher på träningen?
– Inga stora summor. Det kan vara om vem som ska betala lunchen eller middagen, men jag vet att det finns de som spelar kort om ganska mycket pengar. Den värsta jag hört talas om är ryssen Kafelnikov, som kunde spela backgammon om 20 000 dollar, fem minuter före match!

Ivan Lendl plockade sina ögonfransar, Boris Becker hostade… Vilka tics har du för dig på banan?
– Jag knyter alltid skorna inne på banan. Det hänger i sedan jag var liten. Men det finns de som är värre. Rafael Nadal har mycket konstiga saker för sig. Det är nog svårt att se som åskådare, men det finns de som inte byter boll förrän de förlorar, dricker ett visst antal klunkar vatten i varje sidbyte och aldrig trampar på linjerna.

Vilka taktiska tjuvknep kan man ta till för att vända underlägen?
– Att gå på toaletten är en klassiker som många använder sig av. Om den andra ska serva vid ledning 6–5 i avgörande set kan man begära att få gå på toa eller be om behandling för någon liten skada. Men det är sällan jag gör det. Jag är alltid så inne i spelet.

Hur skulle du beskriva din relation till Nadal med ett ord förresten?
– Haha. Spänd!

Det blev lite ståhej när du hånade honom för att han drar ut sina shorts ur rumpan mellan varje boll.
– Jag skojade mest, men nu skedde det på centercourten i Wimbledon så det blåstes upp rejält i media. Jag lovar att det var minst 20 matcher som var värre, men jag störs inte av det. Jag spelar inte på touren för att skaffa kompisar.

Minns du när du pulveriserade ditt första tennisracket?

– Jag minns att jag slog sönder ett när jag var 12 år. Pappa blev inte glad, och det har blivit några stycken sedan dess. Det där går i perioder, ibland känner jag mig harmonisk och ibland vill jag slå sönder racketen efter två bollar.

Vilket är tidernas skönaste utbrott?

– Givet: när McEnroe sopade rent vid sidbytet i Stockholm Open 1984. Synd att man inte fick se det live!

Men känns han inte lite tragisk nu när han, 50 år gammal och gråhårig, åker runt och skäller ut likgiltiga gubbdomare i veterancirkusen?
– Jag såg en intervju med honom nyligen där han berättade att när han var aktiv då klagade folk på hans uppträdande, och nu betalar man dyra pengar för att få se honom göra samma sak. Det är väl en form av underhållning, och han ger bara publiken vad den vill ha.

Magnus Norman var ihop med Martina Hingis, Lleyton Hewitt med Kim Clijsters och Roger Federer med Mirka Vavrinec. Hur många tennistjejer har du dejtat?

– Noll. Lite beroende på vad som räknas som tennistjej. Men ingen på touren i alla fall.

Vem är hetast på damtouren nu?

– Ana Ivanovic ser ju ganska bra ut, och många gillar Maria Sharapova. Sedan finns det en argentinsk tjej som heter Gisela Dulko.

Störs du av att damerna får mer uppmärksamhet än er?

– De som verkligen kan tennis tycker att det är roligare med herrtennis. Men jag kan förstå att den som inte är superinsatt hellre ser på damtennis för att det blir mer dueller. Men underlagen blir långsammare och bollduellerna fler även på herrsidan. Kolla bara hur många baslinjespelare som ligger högt på världsrankingen jämfört med för bara några år sedan.

Hur många enerverande ”spelarfarsor” finns det på touren i dag?
– På herrtouren finns det nästan ingenting sånt, men på damtoruen har ju var och varannan med sig en störande farsa, särskilt öststatstjejerna. Maria Sharapovas pappa verkar lite oklar.

Vilken är ditt livs bästa match?

– Jag mötte Max Myrnij i första omgången i Memphis för några år sedan och vann med 6–1, 6–0. Allt funkade. Jag tänkte: Varför kan jag inte spela så här jämt? Redan efter ett par slag kände jag att det var något stort på gång.

Om du bara får vinna en enda titel – vilken väljer du?

– Wimbledon. Kanske inte den roligaste turneringen, men det är något speciellt med den. Det vore ju inte fel att bryta Federers svit. Det skulle vara otroligt stort.

Vilken är världens bästa ­bana?
– Centercourten i Kungliga tennishallen i Stockholm. Inomhus spelar man ofta i stora mässhallar eller hockeyarenor, men Kungliga är en renodlad tennishall så det blir en väldigt speciell inramning.

Var på touren serveras bäst respektive sämst mat?

– Bäst mat har Rom, tycker jag. Grymt god italiensk mat med mozza­rella, carpaccio och pasta hit och dit. Monte Carlo är också riktigt bra. Sämst vet jag inte, de håller en hög nivå allihop.

Vilka hänger du med under tävlingarna?

– Mest med de andra svenskarna och finländaren Jarkko Nieminen. Man känner de flesta lite grann, men säg att det är fem-tio stycken som man käkar middag och umgås med på kvällstid.

Införandet av linjeövervakningssystemet Hawk-Eye har blivit en publiksuccé. Hur ser du på det?
– En riktigt bra grej. Är man tveksam begär man Hawk-Eye och får direkt reda på om domaren, eller du, hade fel. De flesta spelare gillar det, och jag tycker även att det är ett kul moment när jag kollar matcher.

Hur hårt strängade är dina racketar?

– Det varierar, men jag brukar ligga på runt 27 kilo. Australiensaren Mark Philippoussis hade 36–37 kilo, och jag tror att (Jonas) Björkman är nere på 23 kilo. Han börjar bli klen, gubben.

Albin Wiberg

Annons

Dela (0)
Tweeta


Laddar