Hoppa till innehåll

Galna ko-sjukan, sars och 3 andra gånger mänskligheten skulle utplånas av en epidemi

Outbreak
Markus Aamisepp

Coronaviruset sköljer över oss och orsakar oro – och karantäner. Café gör en tillbakablick på fem andra gånger det predikades om att mänskligheten skulle utlånas av en epidemi.

När flera av hyllor på din lokala Hemköp gapar tomma, flyg blir inställda och nya Bond-filmen No Time To Die fördröjs på grund av Coronaviruset, eller Covid-19, är det lätt att börja bli smått bekymrad. I skrivande stund är drygt 50 personer i Sverige och 96 000 människor världen över drabbade av Wuhansmittan och allt som oftast hänvisas hem för att leva i karantän – alltså ungefär på samma sätt som du ändå allra helst skulle spendera din tid (säsong 2 av Narcos: Mexico finns ju ute på Netflix och påkallar binge-uppmärksamhet, hallå!).

https://www.instagram.com/p/B9TnpxUp5rD/

Olyckligtvis har strax över 3 000 människor dött av viruset sedan det började spridas från den kinesiska staden Wuhan där majoriteten av fallen är människor som är över 80 år gamla. Risk för att avlida från viruset om du är i åldern 20-49? Knappa 0,2 procent (marginalerna skiljer sig med väldigt knappa siffror fram till just 80). Vilket bland annat innebär att du löper mer än dubbelt så stor risk att dö av att halka eller åka till USA på weekendresa och bli skjuten av en pistolfanatiker.

I och med den knappa chansen att världen kommer att förlisa av Coronaviruset är den mediala och mänskliga hajpen kring densamma, ja, kanske lite överdriven? För att sätta den nya epidemin i kontext är här 5 andra gånger det predikades om att mänskligheten skulle utplånas av en farsot.

1. Galna ko-sjukan

Det första fallet av galna ko-sjukan, eller BSE som det brukar förkortas, konstaterades 1986 i West Sussex i England då bonden Pete Stent anmälde att en av hans kor uppträdde sig onormalt. En snabbspolning fram till 1995 avled 19-åriga Stephen Churchill i en ny variant av Creutzfeldt-Jacobs sjukdom (CJD) som misstänktes ha samband med galna ko-sjukan.

Världen fick panik och EU-förbjöd all export av brittiskt nötkött. Köttindustrier i andra länder påverkas också hårt då BSE även hittades i bland annat USA. Mellan 1995 och 2004 dog cirka 150 människor i Storbritannien.

Sjukdomen förstör nervceller hos nötkreatur och ingår under benämningen TSE (transmissibla spongiforma encefalopatier) och kan översättas till överförbara tvättsvampsliknande hjärnsjukdomar. Det i och med att sjukdomen får hjärnan att likna en tvättsvampsliknande struktur med stora ihåligheter. Än idag finns inget botemedel för sjukdomen – men vi är fortfarande kvar.

2. Fågelinfluensan

Fågelinfluensan är lite som virussjukdomarnas Macaulay Culkin – kommer och går lite hur som helst. I den första virusomgången bland människor smittades 18 stycken varav sex avled i Hongkong. Sedan tystnade det i sex år men smittan återkommer 2003 då två tigrar och leoparder dör efter att ha ätit döda höns på ett zoo i Thailand. Därefter kom rapporter om människor som insjuknade efter att ha varit i kontakt med döda fåglar i Asien.

Det var först 2006 influensan nådde Sverige då statens veterinärmedicinska anstalt konstaterade att två viggar från Oskarshamnstrakten bar på viruset. Senaste utbrottet rapporterades i mars år 2016 då vilda fåglar hade blivit smittade i Korearegionen och spred sig bland annat till 13 länder i Europa. Chans att smittas och dö av fågelinfluensan? Väldigt liten. Om du inte gosar med eller är i kontakt med avföring från smittade tam- eller vildfåglar, det vill säga.

3. Svininfluensan

Det mest uppmärksammade utbrottet av svininfluensan var 2009 då det i april samma år dog 81 människor av vad som beskrevs som en influensa hos människor som härstammade från grisar. Enligt en studie publicerad i Lancet infectious dog cirka 284 500 personer i influensapandemin 2009/2010, de allra flesta i Afrika och Sydostasien.

I Sverige dog däremot bara 10 människor. Drygt fem miljoner personer vaccinerade sig mot svininfluensan samma år med hjälp av vaccinet Pandemrix. Något som blev ett stort haveri då nästan 500 barn och unga som resultat drabbades av narkolepsi i och med att förstärkningsämnet i vaccinet troligen var för starkt (och som även gav vind i seglen för foliehattarna).

4. Sars

Sars-epidemin hade sitt ursprung i provinsen Guangdong i södra Kina år 2002 varifrån den spreds till ett flertal länder via resenärer. Precis som dagens Covid-19 orsakas Sars av virusgruppen Coronavirus och ger symptom som feber, hosta och andfåddhet.

Trots mediala uppforstorade domedagskänslor under Sars-utbrottet var det inte fler än 774 människor som dog till följd av epidemin, vilket alltså är mer än trippelt så få som hittills avlidit av Covid-19.

5. Zikaviruset

Zikaviruset fick under 2015 stor uppmärksamhet när den orsakade en epidemi i Central- och Sydamerika. Viruset sprids via myggor av Aedes-släkten och hade tidigare inte vistats på den amerikanska kontinenten, vilket innebar att människorna saknade immunitet.

Viruset är sällan dödligt men kan orsaka infektioner hos fostren i gravida kvinnor och/eller Guillain-Barrés syndrom som kännetecknas av förlamning i armar och ben som tilltar under loppet av några dagar eller veckor. Majoriteten av de smittade upplever dock inga symptom men de som gör det upplever en riktig rövsjuka med feber, utslag och kräkningar i ungefär sex dagar innan de blir krya igen.

Nyhetsbrev

Varje vecka skickar Cafés redaktion ut de senaste, roligaste och vassaste artiklarna från sajten så du alltid håller dig uppdaterad.