Det är bara en kilometer kvar av loppet. Klungan börjar bli rejält utdragen och det är dags att lägga i en ny växel för att få till en fin spurt. Sista kurvan nu, bara 500 meter kvar. Upp och stå, fortsätt trampa. Snabbare. Snabbare!
Ett fint resultat blev det. Bland de tio främsta procenten i loppet. Men även om du är nöjd ser du att du blev slagen av mer än 7 000 personer. Efter en stund långsam cykling för att bli av med potentiella slaggprodukter och få ner pulsen kliver du av cykeln. Tre meter ifrån dig har du ditt eget kök där du tar ett stort glas vatten. 20 minuter senare sitter du nyduschad i soffan i mjukisbyxor med ett race i kroppen.
Du har förstås redan listat ut hur detta är möjligt. Med digitala cykelrace har nämligen träningen letat sig in i många människors vardagsrum. Ganska många vardagsrum faktiskt. Enligt Technology Review hade Zwift, ledaren inom mjukvaran som gör cykelträningen hemmavid möjlig, ungefär 4 miljoner användare i januari 2022. Mycket tyder också på att det här bara är början.
Vi har snackat med Sveriges egen ”Mr Zwift”. Ja, så kallas han faktiskt – Karl Tiselius. Han kommer från en bakgrund som mångsysslare inom idrotten men kondition har alltid varit en viktig komponent. Han studerade på orienteringsgymnasium som ung och gick därefter vidare till att börja genomföra Iron Man-tävlingar och andra liknande extremlopp.
Som en del av det hela började han förstås också att cykla. Han blev en del av teamet kallat ”Masklungan”, ett elitgäng från Dalarna. För att vara med där krävdes det förstås att man höll igång och tränade året om. Men i Dalarna är det kanske inte helt perfekta förhållanden att cykla på vintern. En kompis frågade då ”Men varför kör du inte Zwift?”. Året var 2016 och det som skulle bli ett fenomen var fortfarande i sin linda.
”När jag började köra fanns det ungefär 1 000 utövare. För mig, som alltid har en tävlingsdjävul på axeln, var det verkligen helt perfekt från början. Här fanns det lopp som startade var femte minut”, säger Tiselius.
Zwift kom ut i en tidig version 2014 och har sedan dess varit med om en enorm resa men också faktiskt lyckats vara sig likt. Världen man befinner sig i, via Zwift, har fortfarande samma typ av animerade utseende och själva tekniken, programmeringen, har varit den samma sedan start. Men antalet utövare har alltså ökat avsevärt och världen har blivit större. Riktiga kopior av London, Bologna och New York finns nu att trampa på och det mesta har blivit mer seriöst runtomkring. Tiselius själv är engagerad i Team Swedish Zwifters.
Framtiden ser också ljus ut för Zwift, som under en investeringsrunda fick in otroliga 450 miljoner dollar. Mycket tyder, med andra ord, på att Zwift är här för att stanna.
”Jag brukar likna det vid Iron Man, som är ett amerikanskt företag. Det är också Zwift. De har kommit på något som skapat en hel cirkus omkring sig. För att det här skulle lyckas behövde det vara lite kommersiellt. Det hade inte varit möjligt om det var ett förbund eller en organisation som startade det här. Det är kanske på gott och ont som det är ett amerikanskt företag. Men jag tror att det är en stor anledning till att det kommer stanna många år framöver.”
”Vi kan redan nu se hur flera cykeltillverkare betalar för att just deras produkter ska finnas tillgängliga i spelet för utövarna för att ge till sin avatar.”
För att bli en av alla som cyklar i vardagsrummen behövs dock en del utrustning. Tieslius berättar att uppstartkostnaden är relativt hög.
”Jag brukar säga att man måste vara beredd att lägga minst 10 000 kronor för att komma igång. Det krävs en cykel, en trainer, en fläkt och lite annat. Det är verkligen inte en billig motionsform men om man jämför det med vanlig cykling kan det faktiskt vara billigare, då man till exempel kan ha en gammal cykel som väger mycket då det inte påverkar ditt virtuella lopp.”
Är det här ett komplement till traditionell cykling, eller är det en konkurrent?
”Båda delar. Framöver finns många möjligheter och det är inte långt till dess vi ser stora mästerskap inuti arenor. Cykling blir nu en arenasport som då kan konkurrera med traditionella lopp när det gäller sponsring och andra bitar.”
”Men jag skulle också vilja tillägga att Zwift också är introducerande. Det finns många som börjar cykla utomhus efter att ha cyklat i Zwiftvärlden”, säger ”Mr Zwift”.
För att trampa runt i den virtuella världen behövs alltså något som kallas ”trainer”. Man kan väl förklara det som ett ”motstånd” man använder istället för ett bakhjul. Zwift själva tillverkar inte dessa utan det finns en öppen marknad för vem som helst att ge sig in på. En av de största företagen när de kommer till de här produkterna är Wahoo. Rlvnt är svensk återförsäljare av deras produkter och Totte Lindén, Nordic Sales & Marketing Manager, är övertygad om att den här typen av träning fortfarande har mer att ge och att intresset kommer öka framöver.
”Utvecklingen har redan varit enorm. Vi har varit med och jobbat med Wahoo sedan 2015 och sponsrar svenska, danska och norska förbundet. Vi har arrangerat och sponsrat svenska e-sportcupen och det här är en motionsform och ett tävlingsformat som växer väldigt mycket”, säger Lindén.
Är det här framtiden?
”Absolut! Tillgängligheten är en viktig faktor samt att det här är mycket samma som annan träning. Kan man göra det mer genom att göra det hemma så gör man det. Det tar inte lika lång tid, man kan tävla mer och så ska man inte heller underskatta communityn online. Det tillför enormt mycket till den sociala biten och underlättar för de som vill att köra tillsammans och ha roligare när man tränar.”
När något skapat ett så stort intresse som Zwift har, kommer också flera tillverkare av produkter fram. Utöver Wahoo finns bland andra Tacx, Saris och Kinetic med produkter för konsument.
Förutom trainers finns förstås också flera andra produkter. Hela träningscyklar, vilket kan vara användbart om man är en hel familj som tränar på samma maskin. Med några enkla förändringar så har man ställt in alla höjder och avstånd för att anpassa till cyklisten, vilket förstås är betydligt bättre än att behöva ta fram skiftnycklar och andra verktyg för att byta ut vanliga cyklar från den ena till den andra på trainern.
Andra funktioner som finns är att byta ut framhjulet mot en maskin som följer din cykelturs virtuella terräng. Så när du ger dig på en rejäl klättring kommer också cykeln att luta uppför. Allt för att efterlikna den riktiga känslan så mycket som det bara går. Många av de produkter som finns är dock inte nödvändiga för att komma igång och Tobias Belforth, butikschef för Sportson på Vasagatan i Stockholm, förklarar att det som säljer absolut bäst är vanliga trainers och att de som just nu köper och är intresserade är de som också cyklar utomhus.
”Att köpa en komplett trainer kostar 40 000 kronor och det är förstås väldigt få, om ens någon, som inleder sin cykelkarriär genom att köpa en sådan. Utan i stället köper man en trainer där man tar av bakhjulet. Men de kostar också en del. 7 000-8 000 kronor och uppåt för en ny. Så det är ganska mycket pengar”, säger Belforth.
”Men å andra sidan har vi cyklar i butiken för 164 000 kronor. Så allt är väl relativt.”
Finns det plats för fler tillverkare av produkter?
”Säkert! Jag tycker det poppar upp nya hela tiden och vi är intresserade. Men det är prisläget som avgör om något slår. Kan man sälja en lika bra produkt till ett billigare pris kommer den sälja mer. Men det är inte enkelt att skapa något sådant, affären ska gå ihop också.”
”Något jag också tror att vi kommer se mer av är hjälp av installation till kunder. Att man som konsument kan ta med sin cykel till en butik för att få bakhjulet utbytt mot en trainer. Det är faktiskt lite klurigt att få till det där och vi i butikerna kan göra mycket där för att förbättra kundupplevelsen genom att bistå med våra kunskaper. Kanske kan man ge det som ”rabatt” till potentiella köpare, att de får ett utbyte av däck mot trainer på köpet.”
Tobias Belforth förklarar att pandemin skapade ett enormt intresse för den här typen av produkter.
Utöver trainers säljer de mattor, fläktar och andra tillbehör. Han tror att Zwift och andra aktörer har en stor framtid i Sverige på grund av vårt lands geografiska läge. Det är helt enkelt inte lika bekvämt att cykla utomhus i februari i Sverige som det är på Gran Canaria.
”Tillgängligheten är den största fördelen med den här typen av träning och tävling och jag tror det är extra stort i Norden med hänsyn till vädret. Luleåbor och andra norrut har svårt på vintern och att sätta sig på trainern blir ett byte från att ställa sig på skidorna. Om det är snöblandat regn kan man fortfarande cykla i några timmar om man vill. Du slipper frysa om fötter och händer.”
”Och att man kan köra en timme när som helst. Det finns inget att skylla på längre utan man kan alltid köra ett lopp”, säger Belforth.
Tror du det här ersätter vanlig cykling?
”Nej inte alls. Det här är ett komplement. Det finns inget som är bättre än att cykla utomhus. Hur bra grafiken än blir i tv-spelet kommer den inte vara lika bra som verkligheten.”
Men Tobias Belforth berättar att det också finns andra uppenbara fördelar med att man cyklar på en trainer online: det sociala.
”Man kan träffa kompisar och cykla inuti ett tv-spel. Det är helt sjukt egentligen, men det är verkligen roligt. Om du ser din kompis namn på skärmen kommer du köra på lite extra, så det är också en väldigt bra träningsform. Du kan bli precis så trött du vill.”
”Maten är klar!” Familjen samlas runt bordet och mumsar i sig middagen hemma i köket. 30 minuter efter att den sista tallriken diskats är det dags att bege sig till New York för ett nytt lopp. Fläkten går på full effekt.
En kompis cyklar i kapp och förbi. Det måste öka tempot innan det är dags att lägga ungarna. Imorgon är det dags för nästa etapp. Då bland dinosaurier i Watopia.