Sverige levererade och hämtade hem tre viktiga kvalpoäng från Irland. En som också levererade var Cafés Jonas Terning – som liverapporterade från pressläktaren. Läs hans oförglömliga uppdateringar i efterhand här nedan.
* * *
Förbannad vare tekniken och Irlands fasta situationer, men nu är jag här tillsammans med 40 000 vrålande irländare och en tiondel så många svenskar som låter som ungefär fyra fullsatta Friends Arena.
*
Förresten, ni som alltid undrat över hur det ser ut på en pressläktare. Tänk er de galnaste fansen på ståplats, med jättemycket instängda känslor.
*
Det är faktiskt kallt som i en frysbox här, vilket borde passa några av de svenska spelarna ganska väl.
*
Tar tillbaka det jag skrev om instängda känslor.
*
Nu tyckte jag att 40 000 sjöng ”Zlatan NoGoalOvic”, men det kan ha varit mina låtskrivardrömmar som spökade. Väldigt många är i alla fall väldigt glada här inne.
*
Annars?
*
TAR TILLBAKA DET JAG SKREV OM INSTÄNGDA KÄNSLOR!!!
Visst känns det plötsligt ganska bra det här? Vi har lite kontroll på bollen, irländarna börjar tystna och Sebastian Larsson lyckas filma till sig en frispark mitt framför snoken på Trappatoni.
Nu dog datorn. Jag skriver detta på min mobil. Om ni ser mina barn, säg att pappa älskar dem, att de ska vara snälla mot sin mamma och att tidningarna bakom dass inte är mina.
Webbläsarhistoriken. Det är webbläsarhistoriken bakom dass som inte är min.
Halvtid. Speakern intervjuar kvinnan som tolkar mellan Trappatoni och de irländska spelarna. Det betyder att de inte fattar ett skit av det han säger inne i omklädningsrummet just nu. Möcke bra.
Matchen har börjat, tekniken har slutat och min blåsa är på väg att ge upp. Nu är det jag som går på muggen. Håll koll på matchen så länge. Jag vill veta allt när jag kommer tillbaka.
Varför sa ni inget!!!
Viktigt meddelande: Ni vet den där mannen dom sjunger om som har ”en låda på magen”? Han är här. På instagram alltså: @cafemagazine
Såg ni han som sprang in nyss och kroppsfintade två trafikpoliser nere på plan? Vet inte om det framgick, men publiken älskade honom.
Kan inte svara på kommentarer i mobilen så jag svara här istället: Nej, det finns inga leprechauns på pressläktaren. Dom finns bara på film. Irland är ett riktigt land, som Hollywood.
Nu har irländarna på läktaren mulnat rejält, medan svenskarna morskat upp sig. Tror fan vi kan ta det här.
En annan grej apropå pressläktaren: Ni vet dom där matchanalyserna man alltid kan läsa efter match. Dom skrivs jättemycket just nu, i 85:e.
Nu börjar den berömda ”Green army” desertera från läktarna. Antar att en bra plats i bilkön är viktigare än ett vm-kval.
TAR TILLBAKA DET JAG SKREV OM INSTÄNGDA KÄNSLOR IGEN!!!
Jag vet några som är gröna av avund.
Det var det. Jag vill tacka alla som var med mig ikväll, och alla som hjälpte mig komma hit. Min mamma, min pappa, min fru, mina två barn och min okända kungasläkting i Nigeria vars arv snart ska sättas in på mitt konto. Utan dig hade jag aldrig kunnat åka. Mot Brasilien!