Nisse Hallberg: ”Rädda landet influencers – nästa vals förstagångsväljare lyssnar mest på er”
Nisse Hallberg har, efter två dygns konstant hängande med influencers, börjat tänka, prata – och nu skriva som de unga kändisarna.
Den mest schizofrena text jag skrivit, varför? Jo…
Efter en natt till ljudet av ”Regn mot biltak, modell Ford Sierra 2.0 DOHC” vaknade jag upp. Jag hade sovit som en stock, haha ja ungdomar man sa så för i tiden, som en stock. Knasigt? Ja, jag antar det. Men ta och knäpp mig på det lilla örat, gör det bara! Så skönt är det att sova som stocken.
Denna avslappnings- tillika insomningsteknik har jag fått från min kära flickvän som även hon har svårt att möta John Blund när solen gått till sängs.
JA JAG VET ATT DET KANSKE ÄR MYCKET PRAT OM MIN TJEJ MEN SLUTA SKRIK! LÅT EN KILLE VARA SUPERKÄR OCH TYCKA OM NÅGON.
Jag brusar upp mig ibland, jag ber så himla mycket om ursäkt.
SLUTA SKRIK SA JAG! JAG LÄGGER PÅ, OCH DET ÄR NU!
Så, var va vi? Jo, Ford Sierra 2.0 DOHC, det regnade.
Just denna natt behövde jag vara helt säker att allt skulle synka. Sömnen behövde vara perfekt, ingenting fick lämnas åt slumpen.
Regnet mot plåttaket gjorde mig lugn, jag var ett foster på 95 kg och sovrummet min livmoder. Varför denna stress om djupsömn? Jo, jag skulle upp i ottan.
Jag skulle upp så pass tidigt att jag ville ringa telefonväckningen (läs: innan smartphones fanns det ett nummer du kunde ringa. Där en farbror alt en tantaluring satt och väntade på att väcka en via telefon för 12 kronor och 50 öre. Och det gick inte att snooza dom asen. Dom ringde tills du svarade och när du svarade så fick du skäll – ordentligt med skäll.)
Jag hade valt alarmsignalen ”Soluppgång” och den levererade. Fylld av förväntan studsade jag nästan upp ur sängen, det sa bara fjong. FJONG! Haha vilket härligt ord va, är det ens ett ord? Fjong 🙂 Äh hörni? Det är en krönika i sig. Fjong...
Jag var en Sydkorean som skulle få besöka ishotellet i Jukkasjärvi för första gången. Jag har aldrig tidigare vaknat så full av energi och känt mig så mycket som en del av det svenska samhället.
Det första jag gjorde var att skicka ett sms till Rebecca, alltså min tjej.
SLUTA SKRIK PÅ MIG SA JAG! LÅT EN VUXEN MAN VISA KÄNSLOR! ALLA KAN INTE VARA MARTIN MELIN OCH GÖMMA SIG BAKOM EN UNIFORM!
Jag smsade: ”God morgon fina.”
Hon svarade, alltså det här kanske bara är vår humor, eller jag vet inte. Förstår ni så förstår ni. Hon svarade i alla fall: ”WTF! Har du dygnat eller??!!”.
Haaaallå hur kul?
Hon är liksom inte van vid att jag är uppe så här dags, men hon är så jävla kul och snabb liksom. Hur kan man inte bara älska henne, är det egenkligen ens möjligt?
När jag satte mig i taxin på väg till dagens poddinspelning var klockan 08.45! Så jävla coolt, jag sitter och får se en huvudstad långsamt ba vakna till liv. Folk med vanliga jobb på något viss bara dansar fram utanför bilrutorna.
Det känns som om jag för ett ögonblick var i New York, The Big Apple. Utan Oscar Properties skulle Stockholm stå till. Utan ”OP” skulle jag lätt bo i Malmö för att känna att jag är i en storstad, gärna utan allt våld absolut, men Turning Torso ger ändå känslan av City life.
”Jag har ett begränsat ordförråd vilket ni med en aningen bredare ordpalett säkert redan reflekterat över om ni läst mina tidigare krönikor men i detta sällskap har jag varit Fredrik ”fuckin'” Lindström.”
Jag kom fram till EpiCenter där vi spelar in podden (har dom godast croissant i stan? JA!). Stoffe har varit så mycket Stoffe han bara kan. Han hade riggat, fixat kaffe, varit perfekt. Vi börjar ”tapea”.
Här, precis här, inser jag att jag de senaste två dagarna har tänkt, pratat, och levt precis i samma tonläge jag skrivit denna text tills denna mening inleddes. Jag har gått runt i en bubbla – en bubbla skapad av influencers eftersom jag har jobbat med influencers.
Som säkert många reflekterar över: ja jag skrev ”egenkligen” för några meningar sedan. Jag var tvungen, kände mig tvingad att trycka in det. I ett potpurri av fel i tempus och upprepningar... För det har varit min verklighet de senaste dagarna!
Jag har jobbat med flera olika Youtubers och Instagramprofiler de senaste dagarna och jag känner mig lastgammal.
Jag har själv till vardags ett väldigt begränsat ordförråd vilket ni med en aningen bredare ordpalett säkert redan reflekterat över om ni läst mina tidigare krönikor men i detta sällskap har jag varit Fredrik ”fuckin'” Lindström.
Ingen skugga ska falla över dessa unga stjärnor, jag har ingen aning varför dom är stjärnor men för att lugna alla hatare – även dom undrar vem den konstiga gubben i lockig page är (läs: Nisse).
Under inspelningen sa en ung person: ”Jag och min sambo letar nytt boende. Jag ska på visning, så svårt att hitta en riktigt bra 3-rummare som passar oss och ligger på Södermalm.” HEN VAR 20 ÅR UNG!
Utan att låta som min mentor Thomas Oredsson 73 år nu, men jag hade svårt att hitta min högerstrumpa i morse.
Jag kanske har blivit en bitter gubbjävel snabbt, jag kan vara månader från att vara en halvpackad Stefan Sauk iklädd hyrd frack ensam ståendes utanför Spy Bar en onsdag i februari grälandes med pointer.
Med ett argument för att ta sig in, jag spelar inte Carl Hamilton och Vendetta-kortet trots att det är stark tobak. Jag sätter alla pengar på ”jag känner Ardis, hon som hade hitten Shotgun”-kortet.
För det är där jag är i alla fall i deras värld, antagligen i allas, men framförallt i deras: jag är nu en av de äldre. Jag har alltså återigen filmat ett matlagningsprogram där merparten av gästerna är unga influencers.
Det är väldigt roligt men även otroligt skilda världar, Sveriges svar på Cowboys vs. Aliens. Märkligt ja, men konstigt nog funkar det otroligt bra trots våra olikheter.
Det enda jag måste lära mig för att vinna denna kamp är att göra min hemläxa bättre än vad dom gjort sin. Jag vill veta om personen jag står och smälter smör bredvid är en meningsmotståndare i vissa politiska frågor. För då kan jag göra valet att vara lite mindre käck nästa gång, behöver inte vara trevlig i onödan.
Jag vill inte stå där säsong tre och sen få höra att den där obehagliga killen som hetta Mattias Karlsson och gjorde chokladbollar ”men gärna kallade dom för något annat” egentligen jobbade dygnet runt med att få ett parti som bygger sin poltik på rädsla och hat att bli ledande parti i Sverige.
Nej, jag ska vara redo, jag ska ha koll på alla Influencers från och med nu, för är det något dom har är det makt och följe.
Jag hoppas och tror att dom leder alla sina 100-tusentals följare längs den goda stigen. Men sett till deras ålder, behov av uppmärksamhet och snabba pengar kan det hända att de tar genvägar för att göra den större massan nöjd.
Jag höjer bara ett varningens finger och ber alla er unga rika gulliga ”svin” där ute jag står och lagar mat med i detta tv-program:
Den goda sidan behöver er. Ni bär fan ansvaret på era axlar, för vi och dom äldre än vad jag är har fuckat upp det.
Kom sen inte nu och säg: ”Va?”.
För med dom fakturorna ni skickar kontra den begåvning ni besitter vid er unga ålder så borde ni alla dra på er en jävla Zorro-dräkt och stå upp för dom svaga.
– Men va? Gör det själv gubbe!
Nej, jag är fattig och gammal. Min tid är över Sveriges framtid är i era händer. Och det gör mig otroligt trygg, trots att ni ALLA säger ”egenkligen” DÅ DET HETER EGENTLIGEN. Men ni skulle aldrig säga något annat än chokladboll.
Seså rädda landet nu, nästa vals förstagångsväljare lyssnar på er mer än vad de gör på Mattias Karlsson och hans grabbgäng.
LÄNGE LEVE INFLUENCERS!
