Så blev 25-årige svensken chefsscout i en av Danmarks största fotbollsklubbar

Fotbollsvärlden har traditionellt varit känd för att vara konservativ. Här härskar det gamla fotbollsgardet. Tränarna har ett förflutet från planen. Detsamma gäller sportcheferna. Och slår du på tv:n så dyker gamla fotbollsproffs upp som experter. Framstående figurer vars status har uppnåtts på gräsmattan.

Därför har det nog inte varit många utan ett förflutet på planen som tidigare vågat drömma om att bli en del av fotbollens inre kretsar. Men det är på väg att ändras. De senaste årens verklighet är att yngre män utan meriterade spelarkarriärer allt oftare får chansen.

Bayern Münchens nuvarande tränare, Julian Nagelsmann, är nog det främsta exemplet. Han anlitades som huvudtränare i framåtlutade Hoffenheim vid 28 års ålder, några år senare gick han till Red Bulls Leipzig och efter ytterligare några till den sydtyska jätten, trots att Nagelsmann då bara var i början av 30-årsåldern.

FC Köpenhamns 34-årige huvudtränare, Jacob Neestrup, är en annan som har brutit den tidigare så etablerade hierarkin. Och så har den 30-årige belgaren Will Still nyligen överraskat de flesta fransmän genom att ta tränarplatsen i Ligue 1-klubben Stade Reims.

Men det är inte bara på tränarfronten som ungdomarna kommer stormande.

I oktober meddelade den Andreas Alm-tränade danska Superligaklubben Odense BK att den 25-årige svensken Adrian von Heijne tillträder tjänsten som headscout i Ådalen i början av det nya året – och han har varit på den positionen i lite över en månad nu.

Von Heijne har inget förflutet som professionell fotbollsspelare, och det var verkligen inte självklart att han skulle göra karriär inom fotbollsvärlden.

”Sedan jag var tonåring har jag haft en förståelse för att det kan hända. Men min tanke var inte att det skulle hända mig”, säger Adrian von Heijne.

Adrian von Heijne slutade själv spela fotboll vid 17 års ålder. Redan då hade han tränat ungdomslag, så när han flyttade till Uppsala för att studera juridik var det logiskt att engagera sig i Uppsalas främsta fotbollsklubb, Sirius.

I Sirius fick von Heijne snabbt frågan om han ville agera analytiker för klubbens a-lag som spelar i Allsvenskan. Den uppgiften löste han så bra att han 2020 blev befordrad till chefsscout – och på det tillkom ansvar för spelarförhandlingar och agentavtal.

”När jag flyttade till Uppsala var planen att jag en dag skulle arbeta som jurist. Jag är väldigt intresserad av de frågor som kopplar juridik till den allmänna samhällsstrukturen. Så det fanns definitivt andra karriärvägar och jag har alltid fokuserat på att avsluta mina studier för att inte bli beroende av fotbollen. Generellt sett är det en osäker bransch att vara i”, säger von Heijne och fortsätter:

”Jag insåg nog först för ett och ett halvt år sedan att jag skulle kunna jobba med fotboll i många år. Och jag tror inte heller att Sirius tog in mig eftersom jag var den som kunde mest om fotboll. Men jag jobbade på ett strukturerat sätt och hade kontroll över data.”

Dataanalys är ett av de snabbast växande områdena inom fotboll de senaste åren. Under det senaste decenniet har varje klubb med självrespekt anställt analytiker som förstår algoritmer och statistiska fotbollsmodeller som förväntade mål (xG, som beräknar ett lags sannolika antal mål baserat på antalet farliga målchanser). I stora europeiska klubbar som Liverpool, vars analysteam är särskilt känt, måste man använda två händer för att räkna antalet anställda.

Utvecklingen sattes igång av tekniska framsteg, men män som Brad Pitt och dansken Rasmus Ankersen hjälpte till att göra data sexig. Den förstnämnda i kraft av sin roll i basebollfilmen Moneyball (baserad på boken med samma namn), där han som tränaren Billy Bean uppnår framgångsrika resultat med Oakland Athletics tillsammans med en ung, nördig och statistikkunnig Yale-ekonom.

Rasmus Ankersen? Som en välklädd förespråkare för dataanalys och galjonsfigur för tron på tekniska framsteg i FC Midtjylland och Brentford fram till senare hälften av 2010-talet.

Oavsett tillkomst är det säkert att de många nya befattningarna har krävt ny professionalism i fotbollsvärlden. För första gången någonsin kunde människor utan större erfarenhet från gräsrötterna, som fysiker, datavetare, matematiker, sociologer och ja, till och med jurister, ta en central roll.

När Adrian von Heijne presenterades i Odense betonade fotbollsdirektören tillika AIK:s tidigare sportchef Björn Wesström att den unge svensken kunde bidra med kompetens inom ”objektiv, databaserad scouting”.

von Heijne själv framhåller att datainsamlingen och analysen måste skapa ett bättre ”beslutsunderlag”. Han framhåller till exempel att det över tid måste utarbetas ett antal specifika standarder i Odense utifrån både tekniska, taktiska och fysiska data, som potentiella nyförvärv måste bedömas utifrån, beroende på deras position på planen. När man ger sig ut på marknaden för att köpa en högerback måste det vara glasklart för alla i organisationen vilka specifika krav klubben har på en spelare på den positionen.

Men som von Heijne också betonar kan siffrorna och algoritmerna inte berätta hela historien. De kan inte tillhandahålla en faktalista som talar om vem som är rätt och fel att köpa. Konsten är att balansera de ”objektiva uppgifterna”, alltså siffrorna, och det ”subjektiva” – uppfattningen man får av scouting genom att titta på video med en spelare, eller följa honom från läktaren.

Men von Heijne ser ändå en utveckling i fotbollsmiljön, där de mer känsloinriktade analyserna blir allt färre, och de ”faktabaserade” vinner mark. En utveckling som sportens etablerade kärna inte alltid uppskattar:

”Jag skulle inte kalla fotbollsvärlden för stängd. Men den är skeptisk till några av de nya sakerna som kommer in i sporten. Man måste ha bra argument om man vill förändra något, för man brukar i regel göra saker på samma sätt som tidigare”, säger von Heijne.

”Den mentaliteten visar sig också på andra sätt, tycker jag. För mig är det tydligt, till exempel i förhållande till hur man visar känslor när man har förlorat en match. Jag blir också missnöjd när vi förlorar, men hela min världsbild förändras inte av en match. Det kan man ibland uppleva hos andra. Till exempel när folk sparkar i väggen efter att ha förlorat en match undrar jag: Gör de det för att de faktiskt är arga? Eller har de precis lärt sig att det är så man gör i fotboll eftersom det är det enda sättet att visa känslor? Jag funderar över sådana saker.”

Men det är just den sortens mönster som den 25-årige chefsscouten sakta ser förändras med den nya generationen av tränare, analytiker och talangscouter. I Sirius var von Heijne inte den enda unga mannen med ansvar. Detsamma gällde tränarna för U19-laget och U17-laget, precis som assisterande tränaren Theodor Olsson, som sedan dess blivit assisterande tränare åt gamle Sirius-tränaren Henrik Rydström i storklubben Malmö vid bara 26 års ålder, fick en framstående roll tidigt. på. Det sågs därför som en medveten strategi från klubbens sida att få in nya perspektiv. Och enligt von Heijne säger det också något om fotboll idag:

”Om du visar att du är tillräckligt bra kommer din röst förmodligen att höras. Det har jag upplevt i Sirius, och även på den korta tid jag varit i Odense. Det finns konservativa drag i branschen generellt, men man kan ändra vanor ute i klubbarna. För de är också intresserade av att bli bättre”, säger han.

”Samtidigt är det viktigt att bygga broar. Mellan fotbollstraditionen och de nya idéerna. En universitetsfysiker behöver också en förståelse för historien, fotbollens språk och spelets dynamik. Det är en av de centrala sakerna för mig. Att jag är stark på statistik och data, men att jag lyckas översätta det till andra, så att det får en rejäl effekt i Odense.”

Artikeln publicerades först på Cafés danska syskonsajt Euroman.dk.