Hoppa till innehåll

Så blir swipeandet på Tinder ett beroende – vi jämförs med gamblande duvor

Nina Nyström

Varför är swipeandet på Tinder så beroendeframkallande? I en dokumentär som finns på HBO lanseras en teori där beteendet jämförs med duvors jakt på mat.

I nya HBO-dokumentären Swiped: Hooking up with the digital age undersöker den ansedda amerikanska journalisten Nancy Jo Sales varför vi använder dejtingappar. Hon försöker också förmänskliga dess kultur.

– Jag ville se människorna bakom alla bilder som flipprar förbi. Jag ville höra deras historier, få reda på vad de egentligen upplever och hur det får dem att må.

Inför dokumentären intervjuar hon skaparna bakom flera populära dejtingappar för att få svar på frågorna:

”Varför har ni skapat detta?”

”Hur tror ni att det påverkar vår kultur?”

”Stör det er att det finns människor som råkar ut för mycket otrevliga erfarenheter och övergrepp i samband med användandet av era appar?”

Men hon får också en del oväntade insikter under arbetets gång: En av de som intervjuas är mannen som uppfann swipeandet – Tinders CSO och medgrundare Jonathan Badeen. Där avslöjar han att appen delvis inspirerats av behaviouristen B.F. Skinner och hans psykologiska experiment på bland annat duvor.

Skinners duvor behaviourismen
Skinners duvor testar olika varianter för bästa utdelningen – precis som vi människor gör när vi dejtar.

Tinder ger samma beroende som hos pickande duvor

I ett av Skinners experiment: Vidskeplighet hos duvor, placerades hungriga duvor i en bur. Fåglarna fick mat med regelbundna intervall, utan någon som helst koppling till dess beteende. De beteenden som fågeln händelsevis höll på med när mat delades ut blev då förstärkta, så duvorna började försöka upprepa vissa beteende, i tron att det skulle leda till mat. (Se filmen här om du vill)

Ibland belönades de med mat när de pickade, ibland inte. De visste inte om eller när maten skulle komma. Resultatet: picka-picka-picka-picka… På Tinder: swipea-swipea-swipea-swipea….

Swipea vänster eller höger?
Swipea vänster eller höger?

Parallellerna till Tinder är inte särskilt långsökta. När duvan vet att den får mat när den pickar, blir den lite uttråkad – och blir en ”gambler”. Kanske kommer det mat, kanske inte. Och visst är det själva spelet – och ovissheten, som är en del av dejtingapparnas framgångssaga.

Gamification är ett begrepp som nästlat sig in överallt i den digitala vardagen de senare åren. Knepet är enkelt – genom att applicera klassiska spel-element på alla möjliga olika fält ökar både interaktionen och engagemanget hos användarna. Dejtingapparnas spänningselement är ett klockrent exempel på detta. Du fortsätter spelet hela tiden just för att utkomsten är osäker. Ska jag matcha? Ska jag inte matcha? Jakten på kärleken dopaminkicken har börjat.

Gamification-elementen på Tinder sträcker också sig till mer än bara själva spelet och vinsten – du kan också vara vem du vill vara när du träffar någon på en dejtingapp. Ditt blad är oskrivet, och det finns ingen som kan verifiera dig.

Badeens jämförelse med duvorna upprör dock Nancy Jo Sales på flera sätt, kanske extra påeldat just av att Skinners arbete av vissa kallats för manipulativt och kontrollerande.

– Vi är försökskaniner. Skaparna av appen bryr sig inte om vi blir kära eller inte – de vill bara ha oss som användare, de vill ha våra pengar, säger hon till Recode.

HBO-dokumentären Swiped: Hooking up in the digital age går att se på HBO nu.

Källa: Recode  Bildkälla: IBL

Artikeln publicerades först på Femina.

Nyhetsbrev

Varje vecka skickar Cafés redaktion ut de senaste, roligaste och vassaste artiklarna från sajten så du alltid håller dig uppdaterad.

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.