Är det här ett bevis på att omställningen mot ett kontantfritt Sverige håller på att avstanna?

Svenska sedlar i kontanter.

Inte helt chockerande är det svenska män (och gubbar) som leder kampen MOT det kontantfria samhället.

Jonas Fiskáare | Foto: Getty  |  Publicerad 2020-02-26 10:20  |  Lästid: 2 minuter

Bär du runt på en plånbok utan sedlar och mynt som ligger och skräpar? Föredrar du att swisha och betala restaurangnotan med kort? Om svaret är ja är du som de flesta svenskar och därmed en bidragande orsak till att Riksbanken nu förutser att Sverige – i princip – kommer att vara ett kontantfritt samhälle inom tre år. För vem vill ha det som i Tyskland där man fortfarande lever kvar i ett samhälle med analoga pengar med knappt några restauranger eller caféer (en sanning med viss modifikation men ändå) som accepterar andra betalmedel än just cash?

Nej, de flesta i Sverige tycker nog att det är rätt skönt att kortet funkar både på krogen och i vanliga affärer. Men samtidigt är det inte alla som jublar åt den monetära utvecklingen vi bevittnat under de senaste åren. Många äldre, framförallt, anser att de blir extra lidande eftersom de inte orkar ta till sig den nya tekniken som alla nya digitala betallösningar innefattar, samtidigt som det blivit svårare att ta ut kontanter då allt färre bankkontor erbjuder tjänsten. Men det är inte bara tant Agda och andra bakåtsträvande 65-plusare som värnar om cashens fortsatta existens i Sverige. Innan jul kom det lite otippat fram att stjärnkrögaren och köttkonnässören Johan Jureskog misstror bankerna till en så pass hög grad att han hellre förvarar de egna besparingarna under huvudkudden (även om detta var en metafor för ett konto som saknar avkastningsmöjligheter).

Krögaren får medhåll av bland andra förre rikspolischefen Björn Eriksson (kanske mer känd som huliganjägaren som suttit i TV och moraliserat om att klubbarna måste ta mer ansvar för alla bråkstakar som ställer till med bråk på våra svenska arenor) som redan för fem år sedan startade rörelsen Kontantupproret: en motreaktion mot den kraftigt minskande kontantanvändningen i Sverige. Och även om majoriteten av svenskarna nog inte har något emot det ringa kontantflödet har rörelsen ändå fått en del vind i seglen. Bland annat kräver nu regeringen i en ny lag att alla banker måste erbjuda kontantservice. Men Björn Eriksson nöjer sig föga förvånande där: nu tar han upp en ny jakt – den här gången på butikerna, som han menar borde ta sitt ansvar och ta emot kontanter.

Inte helt oväntat är det ofta män (och gubbar som Björn Eriksson) som leder kampen mot det kontantlösa samhället. Därför känns det uppfriskande att det finns undantag som bekräftar regeln. Ett lite otippat namn som dykt upp i debatten är musikern och låtskrivaren Björn Ulvaeus som under senaste åren profilerat sig som en person som vill skrota sedlarna och mynten.

Hur utvecklingen kommer att fortskrida och om Riksbankens analys är riktig får tiden utvisa. Hursomhelst har kontantfrågan blossat upp i debatten, det är bara att läsa vilken dagstidning eller näringslivsbilaga man vill så kommer man sannolikt komma över en krönika eller insändare som predikar för papperspengarnas fortsatta överlevnad. Och med tanke på Coronavirusets snabba spridning som under senaste dagarna fått börsen att darra rejält, kanske inte Jureskogs pengar-under-kudden-modell känns allt för avlägsen trots allt.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-02-26 10:43