Så packar ”Peter” sin BOB i väntan på domedagen

Hans arbetskamrater har ingen aning om att den före detta yrkesmilitären Peter (som vi kallar honom här) är bättre förberedd än de flesta. Det blir en hel del hemlighetsmakeri och många mejl fram och tillbaka via mellanhänder innan han går med på att träffas.

Anna-Maria Stawreberg | Foto Ellika Henrikson  |  Publicerad 2018-04-24 09:52  |  Lästid: 3 minuter

Vad innebär prepping för dig?

– Inledningsvis kan man säga att det handlar om att vara förberedd på olika scenarion. Som nu till exempel, att ha skydd bakom ryggen och att ha koll på nödutgångarna.

Vad har du för plan om något inträffar, där du behöver ta till dina prepping-skills?

– Vi är en grupp yrkesmilitärer med familjer, och vi drar i grupp om det blir nödvändigt, tio personer. Sex vuxna och fyra barn. Vi har kommit fram till att vi flyttar oss norrut, mot ödemarken. I det läget är de flesta människor ett hot, det kommer att påminna om ett krigsscenario, och då vill man inte stöta på så många andra människor.

Ni preppar för att evakuera?

– Vi har var sin färdigpackad BOB 
(bug-out-bag, väskan man tar med sig vid en evakuering) gömd i hallgarderoberna, och tar oss sedan ut ur Stockholm, antingen med cykel, till fots eller med hjälp av fordon som vi räknar med att hitta övergivna längs med vägen. Stigar och vägar kommer vi att undvika, under förutsättning att vi inte hittat någon bil att köra med.

Hur vet man när det är dags att evakuera?

– Det är kanske det största problemet: att låsa dörren bakom sig, vandra ut i en stad som du inte längre vet hur den fungerar, utan allt det du är van att ha omkring dig för att överleva. När man väl ger sig iväg kommer det att finnas många hot: kyla, hunger, törst och kanske andra människor som inte är vänskapligt sinnade.

– Efter en vecka i kris börjar folk hungra på allvar, och då blir det riskabelt. Alltså bör man lämna innan dess. Jag vet, för jag var FN-soldat i Sarajevo 1993, och de som inte hade lämnat stan i tid, de blev kvar, med krypskyttar överallt samt mat- och vattenbrist.

Varför blev du preppare?

– Jag blev prepper för fyra år sedan på grund av samhällsutvecklingen med 
stora flyktingvågor, ekonomiska kriser och terrorattentat. I stället för att bli rädd 
bestämde jag mig för att försöka göra det jag kunde åt situationen.

– Men, om det blir en global kris, eller ett scenario liknande det i Vägen, den post-apokalyptiska film där Viggo Mortensen spelar en pappa som försöker rädda sin son när de vandrar genom en katastrofdrabbad ödemark, då vill jag inte vara med.  Jag tänker mig inte heller något scenario som i Walking dead, då är det lika bra att dö så fort som möjligt. De scenarion som jag ser framför mig är mer av tillfällig art.

På vilket sätt kan man se hemma hos er att det bor två preppare i lägenheten?

– Det syns inte. Möjligen i köket där vi har öppna hyllrader med torrvaror och konserver. Juicer, konserverade grönsaker, gryner, frukt, bröd, bönor, ris och annat i temaordning. Vi har mat för drygt två veckor, och räknar med att kunna dela med oss till grannarna vid behov. Gömda i garderoberna finns ytterligare stora kartonger fyllda med matvaror som är tänkt att använda vid en eventuell byteshandel, om de kontanter som vi förvarar hemma inte fungerar. Under sängen har vi lagrat 40 liter vatten fördelat i femlitersdunkar, vatten som vi roterar varje halvår.

– Om strömmen går är vår första åtgärd att fylla badkaret till brädden med ytterligare vatten. Det första jag gjorde när jag började preppa var att köpa en så kallad waterbob, en slags vattenblåsa som man lägger i badkaret och fyller på med vatten. Då får vi ytterligare 300 liter.

Vad har du i din BOB?

– Vatten, osaltade jordnötter, choklad och medicin, vissa redskap, föremål som ska hjälpa till att hålla värmen. Dessutom finns radio, kartor och adresser till de olika förråden som vi grävt ner i väg-trummor längs med evakueringsrutten. Vi har också skottsäkra västar och skyddsmasker, kortvågsradio och viss utrustning vi köpt när Civilförsvarsförbundet har haft utförsäljning.

Om du kokar ner dina viktigaste råd till en person som aldrig preppat?

– Prepping handlar om att vara förberedd. Vi har blivit så beroende av sam-hället att vi har fått för oss att vi är odödliga, vilket innebär att tanken på att vi skulle behöva ta hand om oss själva inte ens föresvävat oss. Det är också viktigt att hjälpas åt i den mån man kan. Om du själv sitter på ett förråd, då bör du för-söka hjälpa dina grannar. Det handlar
naturligtvis om empati och medmänsklighet, men också om ett mått av egoism: det finns nämligen en risk att grannarna blir ett hot mot dig och din familj. Det största hotet vid en kris är de här rambotyperna som tänker klara sig helt själva. De kan bli ett långt större problem att hantera än själva krisen. Mat är det sista du ska oroa dig för. Varma kläder och vatten är viktigast om du vill överleva på flykt.

Läs mer om svenska preppers

Så preppar tre svenskar inför apokalypsen

”Om SHTF bör man prioritera skydd mot väder och vind”

Lena Padukova: ”Vi i Sverige är mer sårbara än vi tror”

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2018-04-24 10:08