Hoppa till innehåll

Fria vikter vs. maskiner på gym – experten reder ut

En gymmaskin, kille som köra bänkpress med hantlar och en frilagd Thomas Skoglund.

Hur långt är ett snöre? Är Hurula landets bästa liveakt? Väger själen 21 gram? Och, den kanske viktigaste frågeställningen: skapar fria vikter eller gymmaskiner bäst träningsresultat? Cafés träningsexpert reder ut.

Människan är oftast bokstavstroende sin invanda träningsreligion. Antingen älskar hon prickskjutande muskelkontakt, enklast uppnådd i nypolerade träningsmaskiner, eller så vurmar hjärtat för fria vikter med tillhörande Lützentjock magnesiumdimma. Men vilken metod är egentligen ”bäst”?
Well, svaret är lika mångnyanserat som textraderna den tyska technogruppen 666s skallrade i 1998-dängan Paradoxx – så spänn fast dig, nu lämnar nämligen triviatåget perrongen.

Stabil instabilitet

Rubrikens kontrastrikedom säger mer än många tror. Detta då en av de största fördelarna med fria vikter, likt skivstänger, hantlar och kettlebells, bottnar i just utmanande obalans.

Till skillnad mot maskinstyrda rörelsebanor kan fria vikter användas i alla olika väderstreck
– ibland lika opålitligt som ”ett parti Irlänsk julafton” framemot småtimmarna – något som tvingar musklerna att själva stå för momentens stabiliserande trygghet.

De fria vikternas obalans ökar alltså vår kroppskontroll och koordinationsförmåga, samtidigt som dess utförda repetitioner ökar vår funktionella styrka.

”Funktionella styrka” – vad svamlar han om?

Stanna upp och tänk efter.

När lyfte du senast perfekt viktkalibrerade matkassar, ett barn med samma kroppskomposition som en kettlebell eller ”lagom tunga” flyttkartonger? Tänkte väl det.

Funktionell styrka, byggd innanför träningsanläggningens fyra väggar, är alltså någonting vi bär med oss genom ytterdörren och in i vardagen. En fullgod anledning för att våga kliva ur pec-dec maskinens trygga famn och vidga vyerna.

Foto: Getty Images

Maskinellt mästerliga resultat

Så, om fria vikter nu är tillvägagångssättet som delar havet och formar superkroppen – varför bokbålsbränner vi inte bara alla blänkande träningsmaskiner? Svaret är enkelt, de fyller nämligen också kvoten för mängder av drömmiga resultat.

De två mest självklara anledningarna bakom gymmaskinernas givna hall of fame-platser återfinns bland enkelhet och punktmarkering.

För en livrädd nybörjare kan gymmaskinernas trygghet inte liknas vid någonting annat än en mors varma famn. Här finns bilder för korrekta övningsutföranden och ytterst få inställningar att fucka upp. Ställ in sittdynan, välj vikt och vips – du tränar. Med minimal risk för svidande blickar och himlande ögon från omgivningen, bör tilläggas.

Den andra briljansen hittar vi inom allt som rör såväl prehab- som rehab. Gymmaskinernas konstruktion skapar kontrollerade rörelsebanor, något som sänker skaderisken och uppehåller den mänskliga faktorn innan vi hinner uppfinna något eget (läs: idiotiskt) utanför boxen-tänk.

Ett svagt eller skadat knä kan alltså punktmarkeras och stärkas mer kontrollerat, återigen – framför allt bland mindre erfarna motionärer, och effektivt i en bensparkmaskin kontra djupa knäböj med fria vikter.

Foto: Getty Images

Så lyder domen

Det må låta mellanmjölkssvenskt och väntat. Men kanske tänkte Birgit inte helt fel med sitt haveri till sångförslag 1992?

Studier från Stanford University, Kalifornien, visar nämligen att de ”bästa” resultaten föds genom smarta- och uttänkta programmeringssymbioser. Detta främst inom områdena muskeltillväxt, fettförbränning, explosivitet och uthållighet – med andra ord, mer eller mindre hela smörgåsbordet.

Något som kunde utläsas extra tydligt, efter resultatens insamlade testdata, kretsade alltså inte kring övningsval och tillvägagångssätt. Utan runt lärdomen att ständigt fortsätta höja ribban och utmaningsnivåerna – oavsett om det sker via fria vikter eller maskiner.

Så, 1 +

Träningsmaskiner kan alltså hjälpa utövaren prickskjuta specifika muskelgrupper, oavsett om syftet kretsar kring rehabilitering eller maximal muskelkontakt, samtidigt som övningarna utförs med aningen lägre skaderisk. Allt detta samtidigt som nybörjaren ges en inkörsport till träningens nästa, tillika minst lika viktiga, steg – fria vikter.

1…

Fria vikter involverar mängder av muskler, stora som små, på en och samma gång. Något som bygger oslagbar styrka, funktionalitet och mest ”bang for one’s buck”, förutsatt att utövaren behärskar övningarnas olika tekniker.

Om vi önskar öka styrkekapaciteten och bygga muskler bör basövningar, utförda med fria vikter, alltså utgöra stommen i träningsprogrammet. Detta då tunga basövningar skjuter våra anabolt kroppsegna nivåer över hustaken – samtidigt som parametrar likt ökad explosivitet och koordination kommer på köpet.

= 3!

Oavsett målsättning, träningsbakgrund och skadehistorik behövs alltså bägge ”träningsreligionerna” för långsiktig hållbarhet. Bygg därför ett starkt och stadigt fundament med fria vikter, för att sedan komplettera passen med muskulärt krävande- och sniper-aktiga maskinmoment.

Där, bortom allt vad bokstavstro- och invanda beteenden heter, väntar nämligen inte bara de snabbaste, utan även de ”bästa” resultaten.

Och du, om motivationen tryter – glöm aldrig: We shall overcome.

Nyhetsbrev

Varje vecka skickar Cafés redaktion ut de senaste, roligaste och vassaste artiklarna från sajten så du alltid håller dig uppdaterad.