6 andra gånger Palmemordet varit uppklarat

Nu är det dags igen – Palmemordet uppges vara löst. Vi får inte glömma att mordet redan har blivit ”löst” många gånger tidigare. Cafés Johan Kellman Larsson går igenom arkiven.

Johan Kellman Larsson  |  Publicerad 2018-05-23 14:33  |  Lästid: 3 minuter

Nya numret av Filter har eventuellt Magasinssveriges kaxigaste omslag genom tiderna. Ett svartvitt porträtt på Olof Palme och rubriken – i blodrött – ”Lösningen”. Monsterstoryn bygger på frilansjournalisten Thomas Petterssons tolv år långa granskning. Mördaren som pekas ut är ”Skandiamannen” Stig Engstöm. Engström, som avled år 2000, arbetade som reklamkonsulent på Skandia och har tidigare figurerat som vittne i den astronomiska Palme-utredningen.

De nya uppgifterna har spridits som en våldsam skogsbrand i svensk och internationell press. Så nu är det… klappat och klart då – med andra ord? Nja. Sakta i Hans Holmér-backarna.

Känner vi inte igen det här? Nya sensationella utpekanden i detta utredningssammelsurium brukar vara ungefär lika förutsägbart återkommande som årstidsväxlingarna. Och det rör sig alltid om en låååååång kedja av starka indicier. Skandia-mannen är inget undantag.

”Lösningen” har torgförts förr – och det görs alltid med samma eftertryck som när en sextumspipig Mockfjärdsrevolver avfyras. Mördaren är en missbrukande smågangster från Sollentuna. En Säpo-snut. En affärsman. En CIA-spion. En sydafrikansk terrorist. Eller, som nu, en Täby-moderat.

Här är ett gäng (ett axplock) andra gånger som lösningen på Palme-mordet varit KLAR (typ).

Tre färska (stensäkra) spår

NN

I juni 2012 anklagade författaren Paul Smith i en ny bok en avliden man som tidigare varit omskriven i media för att ha mördat Olof Palme.

– Jag har sett den svenska polisens hemliga dokument om möjliga gärningsmän. Alla indicier pekar i riktning mot NN, sa Paul Smith till Ekstrabladet, rapporterade Expressen.

Den utpekade mannen var 34 år gammal vid mordet på Olof Palme. Han bodde på gångavstånd från biografen Grand i centrala Stockholm och ägde en revolver av typen Smith & Wesson .357 Magnum. Samma modell som polisen tror dödade Olof Palme. Mannen har förekommit i Palme-utredningen och det har skrivits om mannen i svenska medier ett flertal gånger. Mannen greps aldrig även om han förhördes av polisen flera gånger.

Hans Rausing

I augusti 2012 rapporterade DN att ett mejl från den avlidna Eva Rausing hade väckt Palmegruppens intresse. I mejlet pekade miljardären Eva Rausing ut sin svärfar, affärsmannen Hans Rausing som mördaren och skrev samtidigt att hon fruktade för sitt eget liv. ”Jag tror att jag vet var mordvapnet finns”, skrev hon bland annat. Hon sa sig även tro att affärsmannens motiv till mordet var att han ”trodde att Palme var ett hot mot hans företag och ville inte förlora det.”

Eugene de Kock

I april 2015 framkom nya spektakulära uppgifter i utredningen kring det beryktade Sydafrikaspåret.

– Jag är säker på min sak. Det var han som mördade statsministern, sa författaren Sten Flygare till Aftonbladet.

Flygares historia började veckan före Palmemordet i slutet av februari 1986 då han bodde på hotellet Lord Nelson i Gamla stan i Stockholm. Bara några meter därifrån låg Olof Palmes bostad.

I hotellkorridoren mötte han ”en mystisk man”. Några år senare kunde Sten Flygare koppla hotellmannen till Eugene de Kock. Vid flera tillfällen kontaktade han polisen utan att få något svar. Långt senare upptäckte Flygare ett klipp ur SVT:s nyhetssändning från 1 mars 1986, dagen efter mordet, som handlade om att polisen skärper gränskontrollerna. På bilderna syns en man som visar upp sitt pass på Arlanda, på väg att lämna landet. Mannen är klädd i mörk rock och bär keps och glasögon. Sten Flygare identifierade mannen som Eugene de Kock.

– Att det skulle vara någon annan person tycker jag nästan vore helt osannolikt. Han har alla de karakteristiska dragen som Eugene de Kock är känd för.

Tre gamla (stensäkra) spår

Victor Gunnarsson

Dagen efter mordet fick polisen ett tips om en man som hette Victor Gunnarsson. En ung kvinna hade vid 22-tiden på mordkvällen besökt ett kafé tillsammans med två väninnor, där de hade kommit i kontakt med en man som uttryckte ett starkt hat gentemot Palme.

Den 8 mars 1986 hämtades Victor Gunnarsson till förhör. Vid vittneskonfrontationer pekades han ut av vittnen från Tunnelgatan och biografen Grand. Kriminaltekniker vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) upptäckte dessutom spår på Gunnarssons jacka som tydde på att han nyligen hade avfyrat ett vapen. Förundersökningen mot honom lades ned den i maj 1986.

Christer Pettersson

Pettersson var missbrukare och dömd för våldsbrott och brukade röra sig i kvarteren där mordet skedde. Två dagar före julafton 1970 högg han ihjäl en man som råkat stöta emot honom på trottoaren på Sveavägen, inte långt från den plats där Palme sköts. Pettersson fälldes i Stockholms tingsrätt för Palme-mordet men friades i hovrätten.

Pettersson medgav att han varit i centrala Stockholm den aktuella kvällen men han förklarade att han tog pendeltåget hem till Rotebro innan skotten föll. Hovrätten ansåg däremot att det var mycket sannolikt att han befunnit sig utanför biografen Grand omkring klockan 23.

Lisbet Palmes utpekande bedömdes inte som så tillförlitligt att det ensamt kunde utgöra bevis för hans skuld. Den 2 november 1989 lät Svea hovrätt meddela att Pettersson hade  frikänts från anklagelserna. Riksåklagaren valde att inte överklaga domen.

Polisspåret 

Det mest populära spåret bland privatspanare pekar mot högerextrema poliser, militärer eller någon form av säkerhetsorganisation. Det är också Leif GW Perssons teori. Flera misstag i utredningen, iakttagelser av män med walkie talkies under mordnatten och poliser med högerextrema åsikter som hörts välkomna mordet, har fött teorin. Och att mördaren slog till just när Olof Palme avsagt sig livvaktsskyddet.

I höst släpper frilansjournalisten Thomas Pettersson boken ”Den osannolika mördaren” som handlar om den så kallade Skandiamannen. Nya numret av Filter finns ute nu. 

Källor: Aftonbladet, Sydsvenskan, SOU 1999:88 (Granskningskommissionens betänkande i anledning av brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme).

Läs också!

Fem galna teorier om Palmemordet

 

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2018-06-19 11:39