Annons
Annons

andrev walden

Snart är det premiär för Jurassic world. Andrev Walden frågar sig hur vetenskapsmännen kan vara så urbota dumma.

* * *

I Jurassic world (premiär den 10 juni) har dna-ingenjörerna äntligen fått ordning på den olycksdrabbade dinosaurieparken och turisterna pumpas genom affärsmodellen.Det går så bra att de bestämmer sig för att det kan gå ännu bättre om de handplockar arvsmassa från olika dinosaurier och bygger en egen (kommersiellt optimerad) skräcködla: Indominus Rex. Som en T-Rex fast lite farligare. Vad kan gå fel?

Annons

Om vetenskapsmännen i franchisens fjärde film hade sett de tre första filmerna hade de nog kommit ihåg sagornas gyllene regel:

Du får inte leka Gud. Den har ändå gällt i nästan 3 000 år nu.

Konsekvenserna varierar förstås med genren (i familjekomedier av typen Älskling, jag krympte barnen blir det mest stökigt) men manus­författarna har varit kliniskt eniga sen Hesiodos skaldade om Prometheus (som stal elden av gudarna) cirka 600 före Kristus.

Det var också i antikens Grekland som myten om den arroganta vetenskapsmannens dårskap först odlades med historien om uppfinnaren Daidalos som lät sin hustru befruktas av en tjur (och föda monstret Minotauros) innan han byggde vaxvingar åt sin son Ikaros (som flög för nära solen och dog). En myt som fortfarande ekar i sagorna (och sipprar ut i verkligheten) när Daidalos ständigt reinkarneras i nya galna doktorer. Som Dr Moreau, Dr Jekyll, Dr Frankenstein eller den första Jurassic park-filmens Dr Hammond.

Jurassic World

Chris Pratt och Bryce Dallas Howard gör huvudrollerna i Jurassic world.

* * *

Det spelar ingen roll att vi bytt gudar på vägen. Eller ens att vi slutat tro på dem. Många människor som i dag tror att de omfamnat vetenskapen bär ändå på den där irrationella magkänslan: man mixtrar inte med naturen.

Det var 30 000 år sen vi började med genmanipulering (för att tillverka tamhundar av vargar) men ordet gör oss fortfarande illa till mods. Och trots att alla avgörande steg för att förbättra och förlänga våra liv inneburit mixtrande med naturen – från kokkonsten, lanserad för minst 500 000 år sen, till ballongsprängningar i kranskärlen – är vi alltid misstänksamma mot nästa steg. Vad nästa steg än är.

Om 100 år kommer man fnysa åt vår rädsla för kloning. Du och jag råkar bara tillhöra den upplaga av mänskligheten som ska oroa sig för dna-slöjden. Och njuta av sagor som hämtar sitt bränsle i den där oron.

Det är ironiskt att vår fruktan för att lägga oss i gudarnas arbete skulle visa sig starkare än vår gudstro.

 

Andrev Walden

* * *

Läs mer!

Andrev Walden: Varför håller journalister alltid händerna så konstigt?

Andrev Walden: Dags att slopa uttrycket ”han som sa det var det”

Andrev Walden: Därför är Entourage en ovanligt onödig film

Annons

Dela (1)
Tweeta

Annons


Laddar