15 bästa filmsluten någonsin – och ett som är riktigt uselt
Vissa filmslut är så bra att vi aldrig glömmer bort dem. Andrev Walden listar de 15 absolut bästa – och ett som är så dåligt att man vill gråta (spoilervarning utfärdas, men du borde ändå inte se den filmen).
* * *
1) Apornas planet (1968)
En odödlig slutscen (som Tim Burton ändå lyckades döda när han – med bedrövligt resultat – försökte skruva den ett varv till i remaken 2001).
2) Se7en (1995)
Så ondskefullt och perfekt och drabbande och Brad Pitt spelar så outhärdligt bra när han går sönder där ute i öknen.
3) Sjätte sinnet (1999)
Är svag för kombinationen skräck/sorg och det här är nästan det skräcksorgligaste jag sett...
4) The Others (2001)
...eller det här.
5) De misstänkta (1995)
Brukar vara etta på såna här listor. Saknar egentligen bara en komponent för att jag ska lyfta den på listan: mörkret. Mörkret är viktigt för mig.
6) The Prestige (2006)
Ett väldigt kusligt slut som jag aldrig riktigt lyckats skaka av mig.
7) Fight Club (1999)
Twisten är bra, men det är den absoluta slutscenen – oväntat tonsatt med Pixies "Where is my mind" – som jagar fram gåshuden.
8) Rymdimperiet slår tillbaka (1980)
"I am your father." Plus att du hånglade med din syster. (De dansande ewokerna i slutet på Jedins återkomst måste emellertid vara ett av filmhistoriens fånigaste slut.)
9) Jacob's Ladder (1990)
Slutar aldrig undra. Otillfredsställande (på rätt sätt).
10) Memento (2000)
En avgrund.
11) The Descent (2005)
Och nu syftar jag på den kritiskt obehagliga brittiska originalklippningen. Inte den amerikanska som fegade ur och lät henne löpa.
12) The Village (2004)
Jag såg det absolut inte komma.
13) Pandorum (2009)
Hyfsad budget-science-fiction med suveränt slut.
14) Angel Heart (1987)
Minns att slutet var väldigt drabbande för en tonåring som ännu inte förstått hur mörk en film får vara.
15) Moon (2009)
Stackars stackars Sam Rockwell.
...och tidernas sämsta slut:
500 Days of Summer (2009)
Han kommer alltså till sist över Summer och träffar en ny tjej – som heter Autumn. Och sen tittar han in i kameran. Ofattbart.
Andrev Walden
* * *
Mer film:
Andrev Walden: ”I Interstellar reser de snabbare än ljuset – och snart kan det vara verklighet”
”Så lyckas Kina styra Hollywood”: Andrev Walden om hur filmvärlden anpassar sig efter diktaturen
Stor i Japan! Kolla in det första klippet på anime-versionen av Ronja Rövardotter
