Så gamla och svenska är våra jultraditioner – egentligen

Joel Linde  |  Publicerad 2015-12-15 13:36  |  Lästid: 2 minuter

Vi går igenom våra jultraditioner och benar ut vad de egentligen kommer ifrån.

Julkalendern. Kalendern heter egentligen adventskalender, och kopplas till advent. Ordet advent kommer från latin och betyder ankomst. I detta fall är det Herrens, alltså Jesus ankomst, som man förbereder sig på i fyra veckor innan jul.

Julklappen. Från början var julklappen en slags lek som gick ut på att knacka (eller klappa) på en väns dörr för att sedan hiva in en present, ofta av skämtsam och lite retlig karaktär. Det kunde till exempel vara ett vedträ eller en halmfigur. Mot slutet av 1700-talet började julbocken dela ut klapparna, som sedermera blev till finare gåvor.

Julbocken. På 1700-1800-talen var det vanligt att ungdomar i Norden gick runt och sjöng vid husen för att försöka samla ihop mat, dryck och andra gåvor till sina julfester. En person var utklädd till julbock och dansade runt medan de andra sjöng. I slutet av 1700-talet inleddes traditionen att dela ut julklappar, och det blev då julbockens uppgift.

Jultomten. Traditionen med jultomten började med att man firade helgonet Nikolaus den 6 december. Han var från Mindre Asien, där dagens Turkiet ligger. Med tiden flyttades det svenska firandet till jul och Nikolaus ersattes med julbocken, och senare jultomten. Ordet tomte kommer från ordet för gårdstomt. Enligt den gamla tron levde tomten på gården och var den som bestämde mycket över hur skörden skulle bli och hur djuren mådde. Denna figur målades i slutet av 1800-talet av konstnären Jenny Nyström som en man med röd luva och vitt skägg, och det blev urtypen av dagens tomte i Sverige.

Julgranen. I Sverige omtalas julgranen först på 1740-talet, men den förekom endast i de allra finaste hemmen. I ungefär hundra år användes en mindre gran som till exempel sattes i kruka eller hängdes upp i taket, men efter det började vi använda den större typen som är vanlig i dag. Traditionen kan spåras tillbaka till senmedeltidens Schweiz och nordöstra Frankrike.

Julvärden. I SVT har julvärden varit den person som presenterat tablån i TV på julafton. Det började 1959 med journalisten Bengt Feldreich, och 1972 tog legendaren Arne Weise över. Han var sedan synonym med julen i 30 år.

Källa: Nationalencyklopedin.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-08-28 15:41