Vad som var normalt för femton år sedan kan betraktas som fullständigt absurt idag. Ett tydligt exempel är de väldigt långa tv-säsongerna. Då var det nämligen helt normalt att en säsong innehöll tjugofyra avsnitt och sträckte sig över ett halvår. Ställt mot dagens åtta episoder korta säsonger är detta helt sinnessjukt.
Något annat som var helt normalt för femton år sedan var att försöka göra en ny Lost. Alla ville upprepa succén med den mysterietäta långköraren. Man försökte med Invasion som slocknade efter en säsong. Flashforward – en säsong. The Event – en säsong. Man försökte med Alcatraz som lades ner efter ynka 13 avsnitt.
Kampen om att bli nästa Lost var minst sagt blodig och tycktes bara ha förlorare. Alla exempel ovan fick lite hype precis i början, men ganska snart tycktes tittarnas intresse svalna.
Det finns goda skäl att sakna långkörarna från denna märkliga och älskvärda period i tv-historien. Allt som hände under en säsong behövde inte vara någonting som drev berättelsen framåt, utan sidospår tilläts existera vilket skapade en puttrig relation med tittaren. Det fanns även större utrymme för att skapa avledande manövrar, vilket gjorde mysterierna tätare och svårare att klura ut. Dessutom levde man som tittare med sin serie under en längre sammanhängande period, vilket vi inte alls ser med dagens produktioner.
En sen kväll i tv-soffan 2023. Hoppandet mellan det växande antalet streamingtjänster. Ingenting som känns helt rätt. Vi har alla varit där. Och vi har alla känt det där pirret när scrollandet plötsligt tvärnitar. Någonting som känns precis rätt för stunden har dykt upp.
I det här fallet var det en amerikansk serie med titeln Haven. I beskrivningen står något om en FBI-agent som besöker en mystisk småstad och att serien har pågått mellan 2010 och 2015. Totalt 78 avsnitt fördelade över fem säsonger. En snabb googling avslöjar att serien dessutom är baserad på Colorado Kid – en fantastiskt underskattad Stephen King-roman på blygsamma 183 sidor. Den stora gåtan är då, hur kan den här serien som är grundad i min favoritförfattares källmaterial ha gått så fullständigt förbi?
Jag frågade runt bland personer i min omgivning som har ett stort tv-intresse. Inte en enda människa hade hört talas om serien Haven. Jag grävde i minnet och kunde inte komma på en enda gång någon tipsat om den eller ens nämnt Haven i något som helst sammanhang. Det hade möjligen varit ursäktat om det vore en dunderflopp. Men Haven pågick som sagt i nästan 80 avsnitt. Det motsvarar drygt tre säsonger av Lost. Haven gick på tv under fem års tid. Ändå verkar vid en första anblick inte en enda människa på jorden känna till den.
Facebooksidan för Haven har 17 000 följare och bubblar idag dessvärre inte av engagemang. Man uppmuntrar i ett inlägg sina följare att kommentera, så de inte ska missa framtida uppdateringar. Tilltalet doftar kanske inte så mycket officiell kommunikation, utan mer eldsjäl på internet.
Detta inlägg var även det sista som någonsin publicerades på sidan. Rolig kuriosa är att seriens sista avsnitt sändes i december 2015, så fansidan på Facebook gav alltså upp nio månader i förväg. Det kan ju förstås ha hänt något med personen som driver sidan och i så fall är det mer ledsamt än roligt. När sidan startades upp några år tidigare verkar dock engagemanget ha varit på topp.
Kritikerna verkade inte lika nöjda. Wikipedia berättar att proffstyckarna gav Haven ”blandade till genomsnittliga recensioner”. Omdömen som ”nätt och jämnt kompetent” och ”relativt framgångsrik” haglade. Fina citat att trycka på DVD-boxen med andra ord.
Bör man då se alla 78 avsnitt av tv-serien Haven? Svår fråga att besvara. Det beror kanske på hur mycket annat man har på gång. Om den inte är så bra har man ju slösat bort en hel del tid. Blir man tvärtom fängslad av science fiction-mysteriet i den lilla staden i Maine så kommer man inte ha någon att prata med. 2023 är nämligen intresset för den här serien… mindre än man kan tro.
