Våra favoritlåtar i januari

Vampire Weekend gjorde comeback och lät exakt som Vampire Weekend och Youtube-sensationen Maggie Rogers tog på allvar klivet ut på den stora scenen. Här är Cafés favoritlåtar från januari.

Joakim Almén, Tom Cehlin Magnusson & Markus Thörnhammar  |  Publicerad 2019-01-28 17:32  |  Lästid: 3 minuter

Januari 2019 är (tack och lov) snart ett minne blott och månaden har bjudit på ett par musikaliska pärlor som förtjänar åtminstone B-rotation i din dagliga spellista. Comebackande Vampire Weekend visar att vissa saker faktiskt inte förändras (vilket ibland kan kännas ganska trevligt). Toro y Moi är ett ljus i mörkret och Mwuana rattar en skenande bulldozer.

Vampire Weekend – Harmony Hall

Roger Federer look-a-liken Ezra Koenigs Vampire Weekend bevisade att man kan vara borta sex år och låta PRECIS likadant som tidigare. I Vampire Weekends fall verkligen inget fel med det, speciellt inte när det välarrangerade popspralliga spåret flirtar med Primal Screams Screamadelica. (Joakim)

Fat White Family – Feet

Huliganrockarna (för att fullt ta in ”huligan” i begreppet ”huliganrock” behöver du se Fat White Family live) från London blir mer och mer förföriska för varje släpp. (Joakim)

Maggie Rogers – Give a Little

24-åriga Maggie Rogers är kanske mest känd för det Youtube-klipp där Pharrell Williams förtjusas av hennes låt Alaska. De två år gamla klippet har återaktualiserats då Maggie Rogers i dagarna släpper sin första första fullängdare på ett major-bolag – och då Fredrik Wikingsson lyfte upp det på sin instagram häromdagen. Albumet Heard it in a past life har mottagits övervägande positivt och inledande Give a Little är en snygg poppärla som för tankarna till utmärkta Haim. Och visst, låten må ha släppts i somras men albumet är rykande färskt. (Markus)

Deerhunter – Plains

Det går inte att prata om Deerhunter utan att nämna den karismatiska frontmannen och låtskrivaren Bradford Cox. För några år sedan lirade han runt på The Knacks guilty pleasure-klassiker My Sharona i en timme efter att en häcklare skrikit ”spela My Sharona. 100 procent störigt. 100 procent kul. I vissa publikationer nämns Deerhunter i samma mening som Arctic Monkeys och The National. Lite väl kanske, Deerhunters musik är fortfarande för svår för att nämnas som en festival-headliner. Plains från nya albumet Why Hasn’t Everything Already Disappeared? är förvisso en pärla, och med ett intro som tangerar Sympathy For The Devil fast 40 bpm snabbare, men det är inte en låt som tar bandet in till det absoluta headliner-finrummet. (Joakim)

Florence + The Machine – Moderation

Det rastlöst ettriga pianodrivet gör bara det Moderation lyssningsvärd. Lägg där till Florence Welchs idiosynkratiska (som Johan Renck hade uttryckt saken) sång och du har en av januaris 20 bästa låtar. (Markus)

Isolated Youth – Oath

Som om Joy Division spelade in She’s Lost Control nu och anlitade Kites falsettsångare Nicklas Stenemo istället för Ian Curtis. Trots att det unga Stockholmsbandet lånar både en, två och tre gånger från Joy Division använder man bibliotekskortet i precis lagom utsträckning. Isolated Youths debut-EP tar dom rätt in bland Sveriges mest spännande band. (Joakim)

Diva Sweetly – Detox Island

Krispigt skinande debut från North Carolina-bandet som, av musiken att döma, önskar att de levde på 90-talet när alt-rocken blomstrade som bäst. Just Detox Island delar indie-DNA med fantastiska Montreal-bandet Alvvays. (Joakim)

Weezer – Everybody Wants To Rule the World

Powerpop-bandet Weezer släppte nyligen albumet Teal som helt sonika består av tio covers, till synes utan någon tematik som binder dem samman. Det incitament man kan spåra är bara att detta är låtar som det numera medelålders bandet Weezer kände för att lira in – och de gör för all del med den äran. Cover-versionerna är påtagligt trogna originalen och fint så när låtarna är så bra som Tears for Fears åttiotalspärla Everybody Wants To Rule the World. Bonustips: det här youtube-klippet när en man spelar nämnda låt på det inte superkända instrumentet dulcimer. (Markus)

The Japanese House ­– Maybe You´re the Reason

Drömsk, luftig och eterisk syntpop med effektiva hookar – ja, tack! (Markus)

Dua Lipa – Swan Song

Den kosovoättade engelskan Dua Lipa har satt kurs mot att bli en av världens största popstjärnor och inleder ändamålsenligt 2019 med att släppa en episk och storvulen popdänga som utgör soundtrack till den kommande, Robert Rodriguez-regisserade, filmen Alita: Battle Angel. Swan Song består rent musikaliskt av ett kompakt beat och texten går i linje med samtidens kommodifiering av det samhälleliga engagemanget. Den dystopiska musikvideon för tankarna till Britney Spears postapokalyptiskt doftande och aningen underskattade I´m a Slave 4 U. (Markus)

James Blake – Assume Form

Titelspåret på James Blakes senaste album är en perfekt brygga mellan personen på de tidigare albumen och den nya, kära och stundtals fjäderlätta (om vi för tillfället tillåter oss att tänka på en väldigt tung, introspektiv och mörk fjäder) sångaren. Outrot där London-croonern sjunger harmonier med sig själv är årets hittills finaste stund på skiva. (Tom)

Toro y Moi – Monte Carlo

Kontrasten mellan den våta filt som kallas omvärlden och Toro y Mois honungsdränkta disco kunde inte vara större. Just därför behöver alla hans nya skiva Outer Peace i sitt liv: solariesoul att blunda och tänka på något annat till. (Tom)

Zacari – Don’t Trip

Trots den enorma LOVE. från Kendrick Lamars senaste album har släppet av skönsjungande Zacaris nya singel smugit under mångas radar, orättvist nog. SWV-pianon och en tonsatt sms-konversation utgör ingredienserna för årets slickaste r’n’b. (Tom)

Mwuana feat. Timbuktu – Showstopper

Om omslaget till Mwuanas nya singel är en inbjudan till en studentskiva för fem år sen så är hans överkörning till singel en inbjudan till en fest som får ett nyårsfyrverkeri att framstå som blygsamt: Showstopper är en explosion – årets svenska låt. (Tom)

Future – Faceshot

Musik att rulla ut folk ur bakluckor till. (Tom)

Spellistan med Cafés favoritlåtar i januari hittar du här!

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2019-01-29 21:07