Annons
Annons

wendin-startT-shirten är mest fransar och trådar – men för artisten Anders Wendin är den oersättlig. För Café berättar han historien bakom tröjan, varför han väldigt sällan använder den – och hur den lyckas överleva allt.

* * *

Det var en gång på 90-talet.
Trombonisten Viktor Brobacke, som jag spelade med i gruppen Monster, hade den här t-shirten på sig en dag när vi repade runt 1994. ”Oj, vad snygg”, sa jag. ”Du kan få den”, sa han. Det tyckte jag var oerhört generöst. Sen berättade Viktor att den hade tillhört hans pappa, som var död. Då kände jag hur stor gåvan var. När jag tog på mig tröjan kändes den som en skyddande mantel.

Annons

Nu är den helt söndertvättad. 
När jag sätter på mig tröjan i dag vet jag knappt vilket hål jag ska stoppa huvudet i. Det är bara en massa lösa och söndertvättade tygtrådar, ett ganska fint bevis på hur mycket jag har använt den. T-shirten måste ha varit 20 år gammal redan när jag fick den och närmar sig nu 40-strecket.

Betydelsefullt plagg.
Jag har lyckats tappa bort en hel del kläder längs vägarna men den här t-shirten är ungefär som serien Ödeshandsken – man blir inte av med den. Nu bär jag den inte så ofta just för att jag är rädd om den. Vissa skinnjackor skulle jag också bli ledsen om de försvann, men den här tröjan betyder något speciellt för mig.

Ingen besatthet.
Jag är egentligen inte någon t-shirtkille, direkt. En välsittande kostym med matchande hatt kan jag ge beröm för, men när folk nördar in på t-shirts och sneakers – då tycker jag att man har en väldigt grund syn på kläder. Samma sak med folk som bara gillar housemusik. Varför nöja sig med en sak?

Berättat för Jonatan Loxdal

Fotograf: Johan Nilsson

Koordinator: Julia Stridh

Grooming: Sofia Ringberger/Agent Bauer

wendin-stor

* * *

Fler ”Min grej”:

Ola Wenström: ”Jag tycker att slipsen markerar pondus”

Måns Zelmerlöw: ”Jag känner mig alltid snygg i min bomberjacka”

Petter: ”Jag har haft ett ganska osunt förhållande till skor”

 

Annons

Dela (12)
Tweeta

Annons


Laddar